Hoppa till huvudinnehållet / Skip to main content

Metod

Relaterade artiklar

Metoder

Medborgarberedning

En Medborgarberedning ("Citizens’ Assembly" på engelska, ibland även kallad "medborgarförsamling" eller "medborgarsamling" på svenska) är en grupp slumpmässigt utvalda medborgare som sammanförs för att diskutera en fråga på djupet och komma fram till rekommendationer på vad de tycker ska göras. Det är en form av så kallade ’deliberativa’ metoder – där fokus ligger på det djupa, reflekterande samtalet.

Beskrivning

Det som särskiljer medborgarberedningar (och andra så kallade deliberativa metoder) är att de ger gott om tid och plats för deltagarna att lära sig om en fråga och diskutera den sinsemellan innan de kommer fram till en slutsats. Deltagarna i medborgarberedningen har i uppdrag att diskutera svåra val och avvägningar. Medborgarberedningar fungerar bäst om frågan är bred och det inte finns uppenbara lösningar.

Många medborgarberedningar delar upp sitt arbete i tre faser – lärande, diskussion/deliberation och beslutsfattande. Detta arbete stöds av ett team av opartiska samtalsledare som hjälper deltagarna genom processen. De ser också till att alla deltagare får ta plats och att alla känner sig trygga och bekväma i sin roll.

Deltagarna får lära sig om frågan genom att lyssna på olika experter samt genom bakgrundsinformation (till exempel i form av dokument eller video). Experterna som presenterar till medborgarberedningen ska reflektera de olika typer av åsikter som finns kring frågan. Det ges även tid för deltagarna att ställa frågor till experterna. Bakgrundsmaterialet som deltagarna får ta del av ska helst granskas av en oberoende styrpanel så att informationen inte är ledande eller vinklad.   

I steg två (diskussion) uppmuntras deltagarna att utforska sina egna och andras åsikter om det de hört från experterna. Tid läggs på att diskutera deltagarna emellan. Experter finns på plats för att ge klargörande fakta vid behov.

I medborgarberedningens sista steg (beslutsfattande) sätter sig deltagarna ner för att sammanfatta vad de lärt sig genom processen och vilka rekommendationer de vill ge till beslutsfattarna. Det är viktigt att inte skapa en falsk känsla av konsensus i medborgarberedningen – det finns rekommendationer som har ett brett stöd hos deltagarna, men minoritetsåsikter får också ta plats i slutrapporten.  

Många medborgarberedningar tar hjälp av en oberoende rådgivande panel bestående av olika intressenter. Denna stöder medborgarberedningen genom att komma med tankar kring diskussionsfrågor, processdesign, informationsmaterialet och andra frågor. De har ett viktigt ansvar i att se till att medborgarberedningens deltagare får ta del av information som ger en helhetsbild och som är faktamässigt korrekt, balanserad och opartisk.

Används för

Medborgarberedningar har använts manga länder i världen, inte minst i engelskspråkiga länder som Storbritannien, Kanada och Australien för att diskutera olika komplexa frågor. En uppmärksammad medborgarberedning i Irland diskuterade till exempel aborträtt. På senare år har medborgarberedningar vid flera tillfällen använts för att diskutera hur städer och länder ska bemöta klimatkrisen. 

Deltagare

Medborgarberedningar består oftast av mellan 50 och 250 deltagare. Deltagarna rekryteras så att de på ett ungefär motsvarar samhällets demografiska sammansättning (vad gäller exempelvis ålder, kön, bakgrund, utbildning etc.). I de fall där slumpmässigt urval inte räcker till kan deltagare med vissa karaktärsdrag rekryteras på andra sätt.

Nödvändiga resurser

Medborgarberedningar är resurskrävande processer. De stora utgiftsposterna är:

  • Rekrytering av deltagare (kan utföras av organisationen själv eller ta hjälp av ett opinionsinstitut)
  • Lokal och logistik
  • Mötesledning och processdesign
  • Deltagarnas utgifter (boende och reskostnader)
  • Eventuell betalning för deltagarnas tid
  • Kostnader för kommunikation

Ungefärlig tidsåtgång

En medborgarberedning tar flera dagar i anspråk. Ofta delar arrangörerna upp medborgarberedningens möten över flera separata tillfällen så att deltagarna kan åka hem och reflektera och diskutera med familjemedlemmar och grannar. En medborgarberedning kan exempelvis ske över fyra helger för att uppmuntra till reflektion.

Styrkor

  • Medborgarberedningar har en ofta hög profil i media. De bevakas ofta av media och höga beslutsfattare deltar ofta i slutmötet för att ta emot deltagarnas rapport och rekommendationer. Detta skapar en synlig process som kan väcka ett bredare intresse för en fråga
  • Medborgarberedningar tar fram olika perspektiv på djupet kring komplexa och konfliktfyllda frågor. Det kan belysa en svår fråga på nya sätt.
  • Beslutsfattare kan möta medborgare direkt och höra deras tankar om svåra val.
  • Deliberation gör det möjligt för deltagarna att förstå en fråga på djupet och uppmuntrar dem att utveckla och ändra sina åsikter under processens gång.  
  • Processen ger beslutsfattarna en inblick i vad medborgare i stort hade tyckt om en komplex fråga om de tagit sig tid att sätta sig in i den.
Senast ändrad:
2023-01-13

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?