Metod

Medborgarjury

En medborgarjury (’Citizens’ Jury’ på engelska) är en dialogmetod där en liten grupp (mellan 14 och 24 stycken) demografiskt slumpmässigt utvalda deltagare diskuterar en fråga i detalj under flera dagar.

Beskrivning

Medborgarjury är ett exempel på en så kallad deliberativ metod- det vill säga en metod där fokus ligger på det informerade och reflekterande samtalet där olika argument stöts och blöts under en längre tid.

Inspirationen till metoden här delvis kommit från jurysystemet som används i många engelskspråkiga länders juridiska system – där ett antal personer väljs slumpmässigt för att bedöma skuldfrågan i ett fall. På samma sätt utses medborgarjuryns medlemmar slumpmässigt. Tanken är att metoden ska göra det möjligt att höra från personer som inte normalt kommer till tals i policydebatter.

En Medborgarjury kräver mellan två till sju dagar för genomförandet och är en metod som främst lämpar sig för att diskutera komplexa frågor där det inte finns uppenbara svar. Likt andra deliberativa metoder fungerar det bra på ämnen som varit en källa till konflikt under en längre tid och där debatten är polariserad.  

Jämfört med många andra deliberativa metoder (som exempelvis medborgarförsamlingar) är medborgarjurys förhållandevis billiga. De relativt få deltagarna gör det lättare att uppnå en bra deliberativ miljö där frågor kan diskuteras på djupet. Om deltagarna rekryterats på ett bra sätt innebär inte den lilla skaran någon nackdel för processen.  

Som alla deliberativa processer är det mycket viktigt att tid ges för den genomgripande diskussionen och att informationen deltagarna får ta del av är balanserad och inte vinklad. Det är mycket viktigt att processen är transparant och inbegriper många olika perspektiv. Deltagarna har mycket påverkan i processen – de formulerar sina egna resultat, ställer frågor av vittnen och kan i många fall påverka vilka de hör från under processen.

Används för

Medborgarjury bygger på 12-24 slumpmässigt utvalda deltagare. Deltagarna kan väljas på ett sätt som reflekterar en plats eller befolknings demografiska sammansättning (till exempel vad gäller kön, ålder eller andra faktorer). Deltagare bjuds in för att ha en ingående diskussion om ett ämne eller en fråga. Det är viktigt att det som ska diskuteras är tydligt definierat, utan att för den skulle vara för snävt. Ämnet bör vara tydligt men öppet.   

Det råder delade meningar om hur länge processen ska pågå. Den amerikanska organisationen Jefferson Center som skapade metoden anser att det ska ske över fyra till sju dagar, många processer sker dock i praktiken över två dagar. Det finns fördelar med att låta det ta tid.

Deltagare

Mellan 12 och 24 medborgare väljs genom ett så kallat slumpmässigt stratifierat urval – det vill saga att deltagarna väljs slumpmässigt utifrån ett antal kriterier – exempelvis kön, ålder, socio ekonomisk bakgrund etc. På grund av den lilla gruppen deltagare kan det vara problematiskt att använda sig av för många urvalskriterier.

Förutom de slumpmässigt utvalda deltagarna finns det två andra grupper som deltar:

  • Experter/vittnen – som förklarar läget, lägger fram olika perspektiv och svarar på frågor
  • Mötesfacilitatorerna som stöder deltagarna och leder dem genom processen, modererar diskussionerna och ser till att det är rättvist. Deliberation kräver skickliga facilitatorer.

Organisationen som arrangerar medborgarjuryn har ofta en tillbakadragen roll i processen för att ge deltagarna plats att höras.

Nödvändiga resurser

En medborgarjury är en förhållandevis dyr metod. Detta beror dels på urvalsprocessen för deltagarna vilket är arbetsintensivt och dels på att många gånger så får deltagarna ett arvode för att möjliggöra för alla att kunna delta.

Exempel på kostnader:

 

  • Rekrytering av deltagare (ibland genom externa konsulter)
  • Lokalhyra och förtäring
  • Kostnader för personal och faciliterare
  • Arvode för deltagarna
  • Eventuellt reskostnader och hotellkostnader för deltagare och experter

Ungefärlig tidsåtgång

Många medborgarjurys sker över två dagar, ofta på grund av en begränsad budget. Många experter rekommenderar dock en process som sker över fyra till sju dagar. En medborgarjury behöver inte mötas i en sittning – de kan ses under två helger under en månad för att uppmuntra till individuell reflektion och diskussion med familj och vänner. En för lång paus mellan möten kan dock påverka diskussionsflödet och deltagandet negativt.

Styrkor

  • Ger medborgare en direkt möjlighet att ge sina åsikter till beslutsfattare
  • Beslut grundade på övervägd reflektion
  • Nya perspektiv på komplexa frågor
  • Diskussioner på djupet på ett sätt som är svårt att göra i andra dialogformer
  • Specifika råd och tankar direkt från medborgare


 

Svagheter

  • Dyr process som kräver specialiserad kompetens
  • Liten grupp av deltagare
Senast ändrad:
2020-09-18

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?