Att leva tillsammans i Mörsil
Ingress - En kort beskrivning av innehållet
Åre kommun genomförde 2020-2021 en tidig utforskande medborgardialog i byn Mörsil kring frågan – hur vill vi leva tillsammans i Mörsil? Arbetet har finansierats av Asyl, migrations- och integrationsfonden, stöds av SKR och bygger på ett långsiktigt utforskade av komplexa problem i samverkan.
Syfte - Därför gjorde vi det
Mörsil är en de orter i Åre kommun där många nyanlända bor och är en ort där många boende känner sig bortglömda av kommunen. Under åren har problem märkts både vad gäller negativa kommentarer och åsikter om nyanlända i Mörsil och även spänningar inom och mellan folkgrupper samt mellan inrikes födda mot utrikesfödda.
Kommunen insåg att det var en komplex och spänd situation med flera olika bottnar och aktörer inblandade och att kommunen inte kunde lösa problemen på egen hand. Istället inleddes en dialog där kommunen skulle vara den samlande kraften som fångade de olika perspektiv som finns i Mörsil och ta initiativ till samtal som behövdes kring detta.
Målen med medborgardialogen i Mörsil var att:
- Öka delaktigheten i lokalsamhället och i den lokala demokratin för nyanlända och inrikesfödda i Mörsil
- Öka kontakten och interaktionen mellan nyanlända och inrikesfödda i Mörsil
- Förbättra kontakten och förtroendet mellan medborgare i Mörsil och Åre kommun
- Bygga på den kollektiva förmågan i Mörsil och bidra till ett mer enat Mörsil med en ökad samhörighet mellan olika grupper av Mörsilbor.
Det fanns också en ambition om att använda dialogen i Mörsil som pilot i att öka kommunens kompetens och förmåga kring systematisk medborgardialog.
Inflyttarservice på Åre kommun samordnade dialogarbetet i Mörsil och fick finansiellt stöd från AMIF och processtöd i detta från Sveriges Kommuner och Regioner.
Den avsedda målgruppen för dialogen var dels boende i Mörsil samt förtroendevalda och tjänstepersoner vid Åre kommun.
Processen byggde på ett långsiktigt utforskade av komplexa problem tillsammans.
Process - Så gjorde vi
I januari 2020 inleddes processen, som leddes av en arbetsgrupp bestående av en samordnare samt tre integrationsvägledare med stor kunskap och nätverk bland nyanlända. Denna arbetsgrupp inledde processen med ett antal intervjuer som del i en perspektivinsamling, där det fanns ett särskilt fokus på att prata med de personer som vanligtvis inte hörs i debatten.
Totalt intervjuades cirka 70 personer (medborgare, tjänstepersoner och förtroendevalda) mellan januari och maj 2020. De flesta intervjuerna skedde enskilt genom fysiska träffar, vid behov med språkstöd, men vissa intervjuer skedde även per telefon och via videolänk. Intervjuerna skedde under rubriken ”Hur vill vi leva tillsammans i Mörsil”?
Dessa intervjuer sammanställdes i en perspektivrapport med citat och sammanfattningar som har kommit fram vid intervjuer och samtal. Perspektivrapporten har utgjort ett underlag för fortsatta dialogmöten i Mörsil genom en dialoggrupp.
När dialoggruppen skapades togs stor hänsyn till det rådande smittläget och gruppen hölls därför till strax under tjugo deltagare, varav hälften var medborgare i Mörsil, en fjärdedel tjänstepersoner inklusive kommunchef och en fjärdedel förtroendevalda. Gruppen har träffats regelbundet under projekttiden. Under mötena diskuterades ett antal teman som kom upp i perspektivinsamlingen, och några av dessa valdes ut för vidare arbete. Särskild vikt lades vid att etablera gruppen och skapa ett tryggt rum för resonemang och gemensamt arbete vid de första mötena. Två teman valdes ut -”Mellanmänskliga möten och mötesplatser” och”Integration – ansvar, inställning och inkludering”.
Ett antal förslag togs fram i gruppen, några var snarlika varandra och slogs ihop. En röd tråd i de flesta förslagen är önskan om att en ökad samhörighet till varandra, en tillhörighet till byn och att känna stolthet över sin by genom att göra saker tillsammans. När gruppen valde vilka av förslagen de ville arbeta vidare med valde de att välja ut ett fåtal åtgärder och fördjupa sig i dem för att ha kraft nog att genomföra och förverkliga dem.
De två huvudspåren som gruppen arbetade vidare med var Mörsil i Mitten, Temakvällar i skolans lokaler samt Vårstäda – fixa och göra fint tillsammans som man ville jobbade vidare med.
Resultat - Så blev det
Arbetet fortsätter nu i olika arbetsgrupper för att bredda deltagandet, planera och genomföra aktiviteter som vårstädning och att öppna upp skolan som mötesplats.
Gruppen som arbetade med åtgärden Vårstäda – fixa och göra fint tillsammans, genomförde en gemensam städdag i Mörsil i maj 2021 med en mycket god uppslutning ca 70 pers. Deltagarna delades in i grupper för att människor som vanligtvis inte möts kunde göra det. Mörsil hembygdsförening är sammankallande för kommande vårstädningar i samverkan med många nadra företag och föreningar.
Gruppen som jobbade med paraplyorganisationen Mörsil i Mitten” bestämde sig att utreda förutsättningar, behov och möjligheter kring denna organisation som är tänkt att koordinera och kanalisera det engagemang och den vilja som finns hos Mörsilbor, föreningar och företagare till en gemensam kraft för utveckling av byn. Organisationen har haft årsstämma och är nu uppstartad. Den har en tydlig ambition av att engagera i 360 grader och att ha en bred representation i styrelsen.
Gruppen som arbetade med åtgärden Temakvällar i skolans lokaler tittade på hur skolans lokaler bättre kan göras tillgängliga för Mörsilbor efter skoltid, för gemensamma aktiviteter där skolan är levande och ett nav i byn och bli en plats dit man vill gå på kvällen både barn, ungdomar och vuxna och som ett led i att stärka relationerna mellan skolpersonal, elever och vårdnadshavare. Det arbetet mynnade ut i projektet Skolan i mitten i Mörsil och beviljades 3,4 miljoner kr av Åre kommuns Sociala investeringsfond. Det drivs nu som ett projekt under två år för att bygga strukturer, arbetssätt/metoder och den kollektiva förmågan för att fortleva efter projektets slut.
Innan vi startade arbetet med medborgardialogen i Mörsil har Åre kommun genomfört två enkäter bland tredjelandsmedborgare i Mörsil. En enkät som handlar om delaktighet och inflytande i lokalsamhället, samt en enkät rörande delaktighet och inflytande i bostadsområdet. Efter att medborgardialogen i Mörsil är avslutad och de åtgärder som arbetats fram under dialogen har genomförts så kommer nya enkäter att genomföras utifrån samma frågeställning för att mäta effekt och resultat av medborgardialogen rörande inflytande och delaktighet. Vi har även genomfört en utvärdering bland deltagarna i arbetsmötena.
Mer information
En lärdom från medborgardialogen i Mörsil är vikten av att i ett tidigt skede få med politiker i diskussionerna.
I och med att vi har genomfört utbildning i process- och samtalsledning för ett 20-tal tjänstepersoner i kommunen finns nu intern kompetens att knyta till oss i arbetet med att designa kommande dialoger.
Genomförandet av medborgardialogen i Mörsil har fungerat som en pilot för Åre kommun och banat väg för fördjupade kunskap och nya insikter om medborgardialog och medborgares delaktighet och inflytande i en större del av den kommunala organisationen.
En annan lärdom är vikten av att inte censurera eller försköna. Flera av deltagarna i dialoggruppen har påpekat att det grundliga förarbete som gjorts med intervjuerna och perspektivrapporten har varit helt avgörande för deras vilja att delta och bidra i arbetet. Dels blev motsatta perspektiv väldigt synliga och det ville man jobba med för en förändring. Några har också lyft fram att det varit viktigt att även ”jobbiga” perspektiv (Nej-rösterna) blev synliga i rapporten och inte förskönats eller tagits bort. Det har upplevts som att kommunen har haft ärliga och djupare avsikter med dialogen och varit avgörande för att de med bärare av NEJ-röster har velat medverka.
Länkar
- Senast ändrad:
- 2022-04-06