Hoppa till huvudinnehållet / Skip to main content

Exempel

Information

Ort Gislaved
Kommun Gislaveds Kommun
Startade november 2019

Kontakt

Robin Kaas
Utvecklingsledare

Gymnasiedialog i Gislaveds kommun

Ingress - En kort beskrivning av innehållet

I Gislaved har förtroendevalda och tjänstepersoner träffat gymnasieelever som en del av deras samhällskunskapsundervisning. Under fysiska möten av informell karaktär har eleverna fått inblick hur den lokala politiken fungerar och förtroendevalda har fått ta del av vad ungdomar tycker och tänker inom olika samhällsfrågor.

Syfte - Därför gjorde vi det

Förutom syftena med att öka kunskapen om kommunen bland kommunens unga och vice versa att öka kunskapen om ungdomars åsikter bland kommunens förtroendevalda och tjänstepersoner, så syftar dialogen till att öka det demokratiska deltagandet bland unga och blir därmed en förstärkning av demokratin i kommunen på sikt.

Process - Så gjorde vi

Ungdomar är en grupp som ofta är svåra att nå vid kommunens vanliga dialoger. Efter att arbetat med Open Space-metoden och att samla alla elever i en aula, så gjordes ett omtag genom en ny typ av uppsökande dialogverksamhet inom skolans ordinarie undervisning i elevernas klassrumsmiljö och i samarbete med lärarna.

Gruppen från kommunen bestod av tio förtroendevalda och sju tjänstepersoner, vilka träffade sammanlagt ca 250 gymnasieelever.

– Ha med dig personalen från de olika förvaltningarna och träffa lärarna innan dialogen i ett möte. Samverkan mellan tjänstepersonerna är väldigt viktig och en förutsättning att det ska gå att göra sådana här saker, säger Robin Kaas, utvecklingsledare på Gislaveds kommun.

Gymnasiedialogen innebar att varje klass, av totalt 16 klasser, träffade gruppen från kommunen två gånger över en period på ett halvår. Vid första träffen kom kommunrepresentanterna på besök efter att eleverna nyligen läst om hur Sverige styrs och gick då igenom lite grundläggande hur Gislaveds kommun styrs och skillnaden mellan förtroendevalda och tjänstepersoner.

Sedan fick varje klass en fråga, ett ämne eller en tes som hade samlats upp från de förtroendevalda innan. Ämnena hade valts utifrån att de är viktiga att få ett ungdomsperspektiv på.

Mellan träffarna fick eleverna i uppdrag att jobba vidare med ämnet och producera någon slags argumenterande text, till exempel ett debattinlägg, en insändare eller en podcast. Ibland skedde detta ämnesövergripande tillsammans med svenska-lektionerna, och ibland även i 1-2-4 dialog, vilket är ett strukturerat sätt att belysa ett ämne i tre olika uppsättningar, individuellt, i par och i grupp. Materialet samlades ihop och skickades till kommunen, där allt lästes igenom och sammanfattades i en punktlista till politiken.

Efter någon månad genomfördes en andra dialogträff där man satte sig ner tillsammans i små grupper på 6-7 elever och 1-2 kommunrepresentanter, och pratade kring texterna med utgångspunkt vad eleverna hade skrivit.

– Det fungerade fantastiskt bra, för att i mindre grupper så vågar folk prata på ett annat sätt, och vi fick med oss bra grejer tillbaka, intygar två av de förtroendevalda som var med under träffarna.

Det fanns även en ambition med en tredje återsamling med återkoppling och redovisning av uppföljningsdialogen, men har av tidsskäl och på grund av pandemi inte hunnits med.

Resultat - Så blev det

Alla ärenden som kom fram under dialogen, samt elevernas åsikter och förslag redogörs i en rapport som skickats till både skolan och fullmäktige. Exempel på ämnen som flera klasser arbetade med var “Hur ska fältarbetarna arbeta i kommunen”, “Åtgärder för att förebygga rattfylla och trafikolyckor bland unga”, “Psykisk ohälsa bland unga” och “Nya former för att vara aktiv”.

Feedback från eleverna har varit mycket positiv och de uppskattar att få träffa förtroendevalda och föredrar enligt enkätsvaren att till 98% att träffas fysiskt, i motsats till att anordna digitala möten eller sociala medieplattformar. Att eleverna ser det fysiska mötet som den stora möjligheten att kunna diskutera både förvånade och gladde flera av kommunens representanter.

En annan konklusion som framkommer bland de förtroendevalda är att man ska vara där folk är, och man ska inte tro att folk kommer till dig. Uppsökande verksamhet är mycket effektivt, och fysiska och informella möten, där man sitter ner som jämlikar är värdefulla för att få bra kvalité. Alternativet att samla alla elever i en aula en halvdag och anordna en Open Space är mer tidseffektivt, men ger inte alls samma resultat. En baksida är att dialogmetoden är tidskrävande och kräver mycket jobb från både förtroendevalda och tjänstepersoner, men för att citera en förtroendevald som varit med länge “Det har varit det roligaste jag har varit med om i hela mitt politiska liv”.

Senast ändrad:
2022-10-11

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?