Hoppa till huvudinnehållet / Skip to main content

Exempel

Information

Ort Umeå
Kommun Umeå Kommun
Startade oktober 2021

Kontakt

Cecilia Ravry
Brottsförebyggande samordnare, Umebrå Projektledare för Medborgardialogen om segregation

Umeå – Hur kan vi tillsammans motverka segregation?

Ingress - En kort beskrivning av innehållet

Tillsammans mot segregation

Under 2021-2022 har Umeå kommun med stöd från Delmos och SKR organiserat en medborgardialog i komplexa frågor för att få in fler perspektiv på segregation, och förstå a) varför olika gruppers problembeskrivning skiljer sig åt så markant, och b) hur kommun och civilsamhälle i samverkan kan utveckla mer välförankrade åtgärder för att förebygga och motverka segregation i Umeå.

 

Syfte - Därför gjorde vi det

Varför en dialog om segregation?

Umeå är den största staden i Sverige utan något utsatt område. För att befästa den undantagsställningen har kommunen under senare år satsat på ett omfattande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som fått namnet Umeå växer – tryggt och säkert.

Satsningen bidrog framgångsrikt till att minska de tendenser till social oro som polisen tidigare hade uppmärksammat på stadsdelarna Ersboda, Mariehem och Ålidhem i Umeå. Men arbetet gav samtidigt upphov till stark kritik från civilsamhället från de berörda stadsdelarna. Studiefrämjandet Västerbotten, Ersboda Folkets Hus och Rädda Barnen menade att fokuset på socio-ekonomiskt svagare stadsdelar med en större andel utrikes födda var utpekande, förstärkte stadsdelarnas befintliga stigmatisering, och förstärkte segregationen genom att elda på en tilltagande vi-och-dom känsla. En kritik som även framkom tydligt i en rapport om ungas perspektiv på segregation som organisationerna sammanställde med stöd från Delmos, under namnet Alla de här drömmarna. Under våren 2021 eskalerade motsättningarna till en konflikt som även spillde över i media.

Med stöd från Delmos och SKR valde därför Umeå kommun att bjuda in till dialog för att bättre förstå orsakerna till konflikten, och varför segregation är en fråga som väcker så starka känslor och ger upphov till så polariserade problembeskrivningar. Förhoppningen var därmed att reparera relationerna mellan kommunen och de delar av civilsamhället som tagit strid i frågan, men också att utveckla nya arbetssätt, och få in innovativa förslag på hur kommun och civilsamhälle kan samverka för att förebygga och motverka segregation.

 

Process - Så gjorde vi

Umebrå, den del av kommunen som samordnar det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet (och som därför varit måltavla för en stor del av kritiken) började processen med att anställa en projektledare på 50%. Umebrå tog sedan kontakt med SKR för vägledning. SKR bidrog med expertkunskap och erbjöd möjligheten att få utbildning och handledning från Martin Sande på Dialogues, ett stöd som varit helt avgörande för hela processen.

På Martin Sande uppmaning började Umeå kommun med att tillsätta ett designteam, en sorts styrgrupp för dialogen. Dit rekryterades politiker från kommunen och civilsamhällesföreträdare, inklusive från de organisationer som varit mest kritiska till Umeå växer - tryggt och säkert. Eftersom det fanns en hel del misstro att övervinna byggde rekryteringen på utforskande intervjuer, som var ett tillfälle att förstå deltagarnas ingångsvärden, bygga relation och övertyga dem att ingå i Designteamet.

När samtliga tillfrågade sagt ja träffades Designteamet vid två tillfällen under november-december 2022 för att klargöra dialogens syfte, och komma överens om dialogens centrala frågeställning, som blev följande fråga: Hur kan vi tillsammans arbeta för att Umeå ska vara en jämlik kommun utan segregation, där alla känner sig trygga och delaktiga i samhället?

Nästa steg i dialogprocessen var perspektivinsamlingen – att med utgång från den komplexa frågan intervjua så många olika människor som möjligt för att se vilka perspektiv som rörde sig runt frågan, och få en känsla för var konfliktlinjerna gick. I januari-februari 2022 intervjuade projektledaren och två medlemmar i Designteamet sammanlagt 93 personer, mellan 14 och 75 år, män och kvinnor, med och utan utländsk bakgrund, såväl kommunanställda, föreningsföreträdare och medborgare. Huvudparten av intervjuerna var djupintervjuer på 1-1.5 timme, och 3 var fokusgruppsintervjuer.

I mars 2022 sammanställdes alla intervjuer i en perspektivsammanställning som presenterades för Designteamet. Syftet var att göra allting talbart genom att beskriva alla olika åsikter som kommit fram under intervjuerna så ofiltrerat som möjligt, och även visa hur olika gruppers problembeskrivningar skiljde sig åt. Perspektivsammanställningen användes även som samtalsunderlag under dialogträffarna.

Under maj-juni 2022 bjöds ca 30 personer in till 4 fysiska dialogträffar på 2,5 timmar vardera. Av deltagarna var hälften från kommunen (politiker och tjänstepersoner) och hälften från civilsamhället (föreningsföreträdare och medborgare). Tre viktiga principer i rekryteringen var

  1. att alla perspektiv som uttrycktes i perspektivsammanställningen också skulle finnas representerade i rummet
  2. att ha en så stor spridning som möjligt när det gäller ålder, kön, yrke och bakgrund
  3. att både få med minoritetsperspektiv och kritiska röster, men också majoritetsperspektiv och makthavare

Uppslutningen till dialogträffarna var god. Under första träffen delades deltagarna in i perspektivblandade grupper för att diskutera perspektivsammanställningen, och bestämma vilka av de 6 teman som fanns i perspektivsammanställningen de ville kraftsamla kring. Under andra träffen skapades två arbetsgrupper, en med fokus på segregation i föreningslivet, och en med fokus på tidigt förebyggande insatser för att motverka segregation. Grupperna fick i uppgift att komma fram till en gemensam problembeskrivning. Under tredje träffen föreslogs ett stort antal åtgärdsförslag, som sedan diskuterades och gallrades under sista träffen, för att landa i ett fåtal åtgärdsförslag som gruppen bedömde vara mest angelägna, men också genomförbara. För varje förslag var det tydligt vem som hade ansvaret att driva frågan vidare. Den aktiva delen av dialogen avslutades i juni 2022, men under hösten har arbetet med att genomföra åtgärdsförslagen fortsatt i samverkan mellan Umeå kommun och civilsamhället.

 

Resultat - Så blev det

Medborgardialogen mynnade ut i 8 åtgärdsförslag, vilket är fler än vad som skulle ha varit önskvärt ur ett metodperspektiv, eftersom fler åtgärder också gör det svårare att kraftsamla och innebär mer efterarbete. Det handlade om att:

  1. Göra en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att skapa ett föreningsdrivet allaktivitetshus på Ersboda för idrottsträningar, socialt umgänge och matförsäljning.
  2. Undersöka möjligheterna att slå samman olika idrottsföreningars solidaritetsfonder, för att göra det lättare att stötta unga som annars slutar idrotta av ekonomiska skäl.
  3. Skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan föreningsliv och skola för att erbjuda aktiviteter i skolmiljö.
  4. Undersöka förutsättningarna för att i samverkan mellan kommun och föreningsliv införa föreningsguider för att hjälpa nyanlända in i föreningslivet.
  5. Skapa ett nätverk mellan föreningar och Umeå kommun för att få till en långsiktig dialog kring frågor som rör integration och segregation i föreningslivet.
  6. Kartlägga det befintliga utbudet av föräldrastöd i Umeå och testa en ny sorts föräldrastöd anpassat till nyanlända föräldrar med kort skolbakgrund, som erbjuds i samarbete med förskolan.
  7. Utveckla en strategi för att kompetensutveckla kommunens personal i frågor som rör rasism, diskriminering och bemötande.

Under hösten 2022 har de grupper med representanter från kommunen och föreningslivet som ansvarat för åtgärdsförslagen träffats i flera omgångar. I skrivande stund (december 2022) har ingen åtgärd bedömts omöjlig att genomföra, utan för varje förslag finns det en konkret plan för hur arbetet kan genomföras och resurssättas. Det innebär inte att alla förslag kommer att bli verklighet, men att såväl kommun som föreningsliv tagit sig an arbetet med allvar och en vilja att leva upp till de förväntningar som dialogen skapat.

Därmed bedöms dialogen ha uppnått sitt syfte. I första hand för att processen faktiskt mynnat ut i ett antal välförankrade, konkreta förslag på hur kommun och civilsamhälle i samverkan kan motverka problem kopplade till segregation. Processen har också lett till en större medvetenhet, bland kommunens politiker och tjänstepersoner, att det finns olika perspektiv på segregation och att insatser för att minska segregation måste vara välförankrade på de områden de utförs. Slutligen har den bidragit till att minska de spänningar som fanns och skapat broar mellan Umeå kommun och det kritiska civilsamhället, som nu ingår i flera samverkansarbeten.

En viktig lärdom från arbetet med medborgardialog i komplexa frågor har varit att avsätta ordentligt med tid för processen, eftersom den är mycket mer tidskrävande än ett vanligt dialogförfarande. Det kräver tid att bygga relation med deltagare, i synnerhet de som initialt har en stor skepsis till kommunens intentioner. Rör man sig för hastigt framåt, utan att lyssna in deltagarna, blir resultatet inte bra. En medborgardialog i komplexa frågor måste få ta tid.

En annan viktig insikt är att den största utmaningen med den här sortens dialog inte är att få med kritikerna på tåget, utan att skapa förankring och förståelse inom den egna organisationen för vad en sådan process handlar om. Många anser, mer eller mindre medvetet, att en dialog ”bara handlar om att lyssna”, och inser inte att en medborgardialog i komplexa frågor innebär att kommunen inom dialogens ramar kan påverka utfallet, men sedan förväntas utföra de förslag som dialogen mynnar ut i, om de berör kommunens verksamhet. Eftersom åtgärdsförslagen mycket väl kan beröra frågor som ligger utanför ansvarsområdet för den förvaltning som startat upp processen är det viktigt att förankra arbetet hos samtliga förvaltningar, och att ha ett tydligt mandat från såväl förvaltningsledningen som politiker. Annars är risken att åtgärdsförslagen inte genomförs, vilket i sin tur riskerar att äventyra den tillit till kommunen som dialogen är menad att bygga upp. Det är alltså viktigt att lägga tid och arbetet på den interna förankringen, för det gynnas processen av i slutändan.

En medborgardialog i komplexa frågor är alltså ingen quick fix, som snabbt löser ut konflikter. Utan det är en process som kräver tid, engagemang, allvar och en villighet att delegera makt, och låta medborgare vara delaktiga i problemformuleringar och förslag på åtgärder. Men gör man det rätt så är det också ett kraftfullt verktyg, dels för att sänka nivån i konflikter, men också för att utveckla en bättre förståelse för de komplexa utmaningar som ens organisation står inför, och för att skapa nya förutsättningar för samverkan, både inom och utanför kommunen.

Senast ändrad:
2023-04-11

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?