Hoppa till huvudinnehållet / Skip to main content

Exempel

Information

Kommun Region Norrbotten
Startade december 2019

Kontakt

Micke Boström
Beredningssekreterare

Relaterade artiklar

Dialog om ungdomsmottagning i Region Norrbotten

Ingress - En kort beskrivning av innehållet

I Region Norrbotten har regionfullmäktiges sjukvårdsberedning haft dialog med elever från länets högstadie- och gymnasieskolor för att ta reda på vilka behov av stöd och hjälp ungdomarna har från en ungdomsmottagning. Dialogen har skett via digitala Zoom-möten och kompletterats med webbformulär.

 

Syfte - Därför gjorde vi det

Sjukvårdsberedningen och dess tretton ledamöter och tretton ersättare, arbetar med uppgifter som rör livsstilsfrågor, förebyggande hälso- och sjukvård samt länets hälso- och sjukvård och tandvård. De har som grunduppdrag att föra dialog med medborgarna och förmedla kunskap om medborgarnas – i det här fallet ungdomarnas behov – vidare till regionfullmäktige. Arbetet syftar även till att öka det demokratiska inflytandet och engagemanget i lokalsamhället.

Norrbotten är stort och upptar nästan en fjärdedel av Sveriges yta, men under förarbetet upptäcktes att det endast finns tre fullvärdiga ungdomsmottagningar i länet. Ungdomarna känner heller inte alltid till att det finns en mottagning. Skillnaderna i ungdomars tillgänglighet till stöd och hjälp blir därför stor och utbudet är inte jämlikt beroende på var en bor i Norrbotten.

 

Process - Så gjorde vi

Dialogen genomfördes under en två-årsperiod med en förlängning av uppdraget på grund av pandemin. Därav skrevs två verksamhetsrapporter vilka länkas till i slutet på artikeln.

Processen startades i oktober 2019 då fullmäktige gav uppdraget till sjukvårdsberedningens tretton förtroendevalda ledamöter. Under två månader planerades arbetet genom egen inläsning och kunskapsuppbyggande inom det dialogen ska handla om. Beredningen sökte aktivt kontakt med representanter från den egna verksamheten, främst personal från ungdomsmottagningarna.

Dialoger planerdes in för Norrbottens alla fjorton kommuner, med målsättningen att nå minst en högstadieklass och en gymnasieklass i varje kommun. Tanken vara att blanda mellan fysiska och digitala dialogtillfällen, beroende på vad som passade bäst med tanke på avstånd och uppkopplingsmöjligheter. De första dialogerna i fem kommuner genomfördes digitalt via Zoom, men sen slog pandemin till i början av 2020 med följden att dialogarbetet avstannade tillfälligt. Beredningen bedömde ändå att det finns tillräckligt material och skrev sin verksamhetsrapport som publicerades i oktober 2020. Samtidigt förlängde fullmäktige uppdraget för att fler ungdomar skulle få möjligheten att komma till tals. De följande dialogerna som skedde i början av 2021 under pandemin genomfördes då uteslutande med hjälp av digitala Zoom-möten eftersom planerna på att mixa med fysiska dialoger inte gick att realisera och det faktum att den digitala formen fungerade bra.

Dialogerna kompletterades med möjligheten för ungdomarna att skriva, under eget namn eller anonymt, till sjukvårdsberedningen via ett webbformulär. Formuläret länkades från en så kallad QR-kod som visades i början på varje fysik och digital träff, samt skickades ut i materialet till läraren innan dialogen. Det gjorde det enkelt för ungdomarna att ta upp sin mobiltelefon och fotografera av koden, i stället för att manuellt behöva skriva av en lång url-länk. Möjligheten att använda webbformuläret marknadsfördes bland annat via annonsköp på Snapchat och Facebook, samt via regionens egna digitala kanaler. Det gjorde att beredningen nådde hela målgruppen och inte bara de som deltagit vid dialoger via högstadie- och gymnasieskolorna.

En framgångsfaktor, trots bakslaget med pandemin, var att det inte var valår. Under valår är det svårt för förtroendevalda politiker att få komma in i skolmiljön. Dialogerna genomfördes i samarbete med lärarna under lektionstid och ibland knöts dialogen även ihop med något skolämne.

För att alla dialoger skulle hålla sig inom grunduppdraget – "att ta reda på vilka behov av stöd och hjälp ungdomarna har från en ungdomsmottagning", och för att underlätta beredningsarbetet, utgick samtalen från fyra frågeställningar:

  • Vad är en ungdomsmottagning för dig?
  • På vilket sätt vill du ha information om ungdomsmottagningar?
  • Vilket stöd och vilken hjälp önskar du att en ungdomsmottagning ska erbjuda? Spelar det någon roll vem du möter på en ungdomsmottagning (person/yrkesroll)?
  • På vilket sätt vill du ha kontakt med en ungdomsmottagning?

Analysfasen tog sedan vid i april-maj, både efter dialogerna i början av 2020 och 2021. Allt som framkommit i dialogen med ungdomarna sammanvägdes med information hur det ser ut med vissa sjukdomars utbredning och om var det finns ungdomsmottagningar och inte. Materialet sammanställdes i de två verksamhetsrapporterna under hösten respektive år, i tid för fullmäktigemötet i oktober.

Rapporterna innehöll en analys och behovsbeskrivning, men beredningen gav inga förslag till åtgärder. De kunde till exempel fastslå att det är låg tillgänglighet till kuratorer i ett visst område, och de som sitter i beredningen kan ha olika idéer till lösningar, till exempel anställa fler, privatisera, ordna gruppresor till kuratorer som finns i ett annat område, att kuratorn ska åka ut till andra ungdomsmottagningar. Men det skrevs inte i verksamhetsrapporten, utan man synliggjorde ett behov av högre tillgänglighet av kuratorer för ungdomar i östra Norrbotten.

Fullmäktige behandlade rapporten på sitt oktobermöte och gav sedan regionstyrelsen i uppgift att återkomma med ett svar i april nästkommande år. Det är regionstyrelsen som styr och bestämmer när de svarar. Då kan de säga att det finns ett behov och det tänker vi lösa så här, och det kan vara en helt annan lösning än vad bredningen har tänkt, till exempel att vi inrättar en videostudio i varje ungdomsmottagning och ungdomarna kan träffa en kurator digitalt. Det kan även innehålla ett uppdrag till verksamheten att de ska marknadsföra ungdomsmottagningarna bättre. Sedan är det upp till fullmäktige att besluta om de förslag som regionstyrelsen föreslår.

De elever som varit med i dialogprocessen fick återkoppling om vad som det blev av deras deltagande, och hur regionen hanterade det här. Återkopplingen skickades ut via de e-mailadresser som samlats in, oftast till själva skolan eller till läraren. ”Hej, ni var med i en medborgardialog förra året och nu finns det en verksamhetsrapport som vi bifogar här. Det som kommer hända nu är att regionstyrelsen kommer att svara på rapporten”. Vid nästa återkoppling så berättar man vad regionstyrelsen svarat och föreslår, och så här beslutar sedan fullmäktige”. I andra fall så genomfördes även återbesök till skolklasserna, men e-mail-återkoppling passade bättre på grund av pandemin i just denna dialog.

Uppföljningen, det sista steget av dialogprocessen, ställer frågan – vad blev det för "verkstad" av besluten? Denna viktiga del som kan liknas vid en slags internrevision kallar Region Norrbotten för återföring, vilket inte ska förväxlas med ovan beskrivna återkoppling till eleverna.

Regionstyrelsen bjöd under hösten 2022, och även under hösten 2023 i och med förlängningen av uppdraget, in beredningens ledamöter och regionfullmäktiges presidium till en återföringsdag, där även representanter från verksamheten, till exempel en kuratoransvarig, medverkade och berättade hur man jobbat med de här sakerna och vad resultatet blev.

Återföringen har även en pådrivande effekt på verksamheten, eftersom man redan i januari sade att i september träffas vi och då behöver någon komma och berätta hur ni jobbar med det nya sättet med kuratorerna i östra Norrbotten. Då blir det fart med det arbetet, med tanke på att det ska återredovisas senare på året. Detta sätt ökar följsamheten för politiskt fattade beslut i verksamheten.

 

Resultat - Så blev det

Sjukvårdsberedningen har nu fått ett större underlag av både fakta och dialoger, och konstaterar att det är långt ifrån alla ungdomar i Norrbotten som kan vända sig till en ungdomsmottagning med sina frågor, funderingar och behov. Redan i början av uppdraget konstaterades det att det endast finns tre fullvärdiga ungdomsmottagningar i Norrbottens fjorton kommuner, och samma antal kvarstår efter utgången av 2022. Det innebär en ojämlikhet i hur ungdomar kan erbjudas hjälp och stöd från en ungdomsmottagning.

Regionstyrelsens förslag på åtgärder blev att ta fram digitala lösningar för kontakt oavsett var man bor, genomföra en översyn av ungdomsmottagningarna och dess huvudmannaskap, genomföra informations och marknadsföringsinsatser för att öka kunskapen om ungdomsmottagningar i länet.

Målsättningen är att det ska bli ett likartat utbud med ungdomsmottagningar över länets alla fjorton kommuner samt att appen "Ung i Norr" ska vara tillgänglig för samtliga ungdomar.

Lärdomar och erfarenheter från dialogen har varit att det är lättare att föra dialog med äldre ungdomar och att flickor har varit lite mer aktiva än pojkar. Med de digitala Zoom-dialogerna blir det bättre dialog i mindre grupper än i hela skolklasser. Arbetet blir effektivare om man i förväg gör upp vem som modererar, vem som dokumenterar och vem som agerar teknik-support. Det finns problem när det kommer till jämlikhet med digital uppkoppling eftersom det finns områden i Norrbotten som har dålig 4G/5G-täckning och låg internethastighet.

För att alla ungdomar ska kunna komma till tals, även de som inte har nåtts via dialogerna i skolorna, har webbformulär använts, men det är dock inte själva dialogmetoden.

– Webbformulär är inte riktigt dialog, det är också ett steg lägre på delaktighetstrappan, mer ett informationsinhämtande från allmänheten. Det vill vi helst inte göra, men det finns en plats för den metoden för att nå en målgrupp man annars inte kan nå. Det kan vara när man inte vill sitta i grupp, vill vara anonym eller är fysiskt eller tekniskt förhindrad att delta. Vi ser det bara som ett komplement till en dialog, säger Micke Boström, beredningssekreterare i Region Norrbotten.

– En framgångsfaktor nu och för framtiden är att vi har processkartan klar, det finns ett regelverk och det finns ett tjänstemannastöd, så hela kedjan är planerad från början. Vi vet redan innan vi ger beredningarna i uppdrag hur det ska följas upp tre år senare. Styrkan är att arbetet inte tappar fart under vägen. Kedjan har starka länkar hela vägen så det brister inte någonstans. Sedan kommer det alltid gupp på vägen som man måste lösa, och då är det bra med en dialogkunnig stöttande tjänsteperson som känner till olika metoder för medborgardialog, hur man söker upp folk på plats, hur man växlar dialogmetoder. Sedan kan politikerna koncentrera sig på att ha sin dialog, fortsätter Micke Boström.

– Ett avslutande tips till andra kommuner och regioner är att stämma av under resans gång med att ställa frågorna: Hur ligger vi till nu? Ska vi söka upp en annan målgrupp? Ska vi byta metod? Fungerar våra frågor? Man måste lappa och laga under vägen även man har kedjan planerad, summerar Micke Boström.

 

Senast ändrad:
2023-03-22

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?