Exempel

Information

Ort Stockholms Stad

Kontakt

Anette Manoti, Samordnare föreningar och kultur

08-508 24 582

anette.manoti@stockholm.se

Medborgarkontoret och vikten av det personliga mötet (1)

Föreningssamordnare på stadsdelsförvaltningen håller i nätverksmöten minst 5 gånger per år med civilsamhället och andra aktörer för att bygga en ”vi-känsla”

Syfte

- Att hålla sig förtrogen med civilsamhällets villkor, att ge samhällsinformation.
- Att bidra till att föreningar kan utöva och ta del av kultur.
- Att sammanföra aktörer som kan bidra med områdesutveckling och ökad gemenskap i Skärholmen.

Process

A. Uppsökande arbete. Kontaktfas/ kunskapsutbyte. Kontinuerliga individuella möten och kontakter med civilsamhället, att hjälpa till med praktiska frågor, såsom behovet av lokaler, kunskap om styrelsearbete och behovet av ekonomisk finansiering, samt att hänvisa frågor till olika instanser så att angelägna frågor behandlas.

B. Matchning. Sammanföra föreningar och aktörer som kan ha nytta av varandra. Underlätta så att de kan genomföra en idé eller ett projekt tillsammans. I vissa fall kan föreningssamordnaren dokumentera och sammankalla parterna och stadsdelsförvaltningen blir en del i arbetet.

C. Efterarbete, efter nätverksmöten. Ofta långa processer och tidsramar med delmål görs. Samla in synpunkter, vad har vi lärt oss? hur ska vi gå vidare? ska kunskap delges till andra aktörer som är berörda?

Resultat

Kvantitativt resultat mäts med hur många möten och hur många deltagare som nåtts och hur många längre projekt/samarbeten som startas. Kvalitativt resultat kan dels ses genom att ett tiotal föreningar har angett att tjänsten som föreningssamordnare tolkas som att stadsdelsförvaltningen har en positiv syn på civilsamhället och ser deras betydelse för området. Nätverksmötena främjar den lokala demokratin, fler lär känna varandra och ser sitt ideella arbete i ett större sammanhang. Erfarenheter och förändringar kommuniceras. Fler aktörer samarbetar och ”drar åt samma håll”.

Vad vi lärt oss
Genom uppsökande arbete och personliga möten stärks tilltron till samhället. Det är en särskild positiv kraft i att civilsamhället kan påverka och förbättra sitt område. Nästan alla vill vara aktiva och bryr sig. Grupper måste mötas för att bygga en ”vi-känsla” och det är kommunen som ska ta initiativet. Men dessa möten sker inte av sig självt, vuxna umgås ofta bara i sin egen grupp, sin egen förening, sitt samfund. Det personliga mötet försvåras av att området saknar icke-kommersiella mötesplatser för vuxna, såsom kulturhus eller Folkets hus. Vid extraordinära händelser/krissituationer är det oerhört betydelsefullt att stadsdelsförvaltningen har goda relationer med civilsamhället. Exempelvis vid social oro ger det möjligheter att tillsammans mobilisera goda krafter.

Senast ändrad:
2017-04-06

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?