Exempel
Information
Kontakt
Unga förväntningar och krav på hälso- och sjukvården i Karlstad
Ingress - En kort beskrivning av innehållet
Förtroendevalda i Landstinget i Värmland (Region Värmland) genomförde en medborgardialog i samband med en musikfestival i Karlstad.
Bakgrund
Det huvudsakliga målet med medborgardialogen vid musikfestivalen ”Putte i Parken” i Karlstad i juli 2013 var att fånga unga värmlänningars förväntningar och krav på hälso- och sjukvården. En kunskap som ger underlag inför utvecklingen av sjukvården inom Landstinget i Värmland. Ett delmål var också att som landsting få erfarenhet av att genomföra en dialog i samband med ett publikt arrangemang.
Medborgardialogen är kopplad till satsningsområdet i landstingets flerårsplan ”Stärka patientens möjlighet till inflytande och delaktighet”. För att öka möjligheterna till inflytande och delaktighet behöver landstinget känna till medborgarnas krav och förväntningar. En högre utbildningsnivå ökar sannolikheten för att unga vuxna har en mer positiv syn på demokratin. En utmaning för Värmland är att utbildningsnivån är lägre än för genomsnittet i riket. Man kan därför anta att de unga medborgarna i Värmland har ett lägre förtroende för demokratisk styrning. Mot den bakgrunden valdes målgruppen unga vuxna 18-29 år.
Syfte - Därför gjorde vi det
Målgruppen var unga vuxna i en ålder av 18 – 29 år. Ämnet för dialogen var att ta reda på målgruppens förväntningar och krav på hälso- och sjukvården. De unga vuxna var intresserade av att dela med sig av sina synpunkter och en rad föreställningar om vad unga vuxna erfarenheter, kunskap och åsikter tycker kunde avlivas. De förtroendevalda mötte medborgarna på festivalområdet, de gick två och två och uppträdde som landstingspolitiker utan uttalad partitillhörighet. Medverkande förtroendevalda beskrev efteråt att det här var bland det mest stimulerande som man hade gjort i sitt uppdrag som politiker.
Process - Så gjorde vi
Inför genomförandet av medborgardialogen arrangerades en utbildning för de förtroendevalda som skulle delta. 32 fullmäktigeledamöter, 15 kvinnor och 17män, medverkade sedan vid musikfestivalen. Där hade landstinget ett festivaltält som bl a syftade till att unga värmlänningar ska intressera sig för att jobba inom något av den mångfald av olika professioner som finns inom landstinget. De förtroendevalda uppträdde två och två i likadana pikétröjor med namnskylt som talade om att man var landstingspolitiker men partisymboler var ”bannlysta”. Män och kvinnor var mixade liksom partitillhörighet. Paren gick ut på festivalområdet och förde samtal med unga vuxna utifrån ett frågeformulär.
Resultat - Så blev det
Ca 500 svar samlades in och av dessa tillhörde 126 målgruppen, unga vuxna (18-29 år) bosatta i Värmland. Det var således ett stort bortfall eftersom de förtroendevalda hade svårighet med att på ett naturligt sätt ta reda på om den svarande tillhörde målgruppen. Politikerna var mer än nöjda med det positiva gensvaret från festivalbesökarna och tappade bort att man i första hand skulle nå målgruppen.
Målgruppen var i åldern 18-29 år och därför fanns en farhåga att de kanske skulle ha svårt att svara på frågeställningarna eftersom de antogs sakna erfarenheter av sjukvården. Men det visade sig att 94 % hade haft kontakt under de senaste två åren. Majoriteten vänder sig till vårdcentralen när de behöver vård och endast 10 % svarade att de valde att åka till akuten, således en myt som kunde avlivas. Det fanns heller ingen könsmässig skillnad i svaren.
64 % ansåg att trevlig bemötande var det viktigaste och 63 % svarade hög kompetens medan en knapp fjärdedel svarade att geografisk närhet var det viktigaste. Här fanns en könsmässig skillnad; för 72 % av kvinnorna var bemötande viktigast medan 66 % av männen ansåg att det var hög kompetens. Unga män är i högre grad nöjda med vården, 73 %, jämfört med kvinnorna, 55 %. Dialogen innehöll även en möjlighet att sprida kännedom om 1177. Det visade sig at 79 % känner till 1177 och 49 % använder sig av tjänsten. Om det fanns en myt om att unga vuxna inte är intresserade av att vara med och påverka så gav dialogen en annan bild; 29 % vill vara med och påverka och kvinnorna i högre grad, 33 %. Däremot saknade man information om vart man ska vända sig om man vill påverka, 64 % svarade att man inte visste.
De unga vuxna var intresserade av att föra samtal med landstingets förtroendevalda och att få ge sin syn på frågeställningarna. Det var inte vad de förtroendevalda hade väntat sig utan de blev mycket positivt överraskade. Dialogen har lett till en insikt om att bilden av unga vuxna är långt ifrån homogen och en rad myter har kunnat avlivas. Landstinget fick en mycket tydlig återkoppling på att det är bättre att ställa frågor i en dialog än att landstinget tror sig veta vad medborgarna tycker.
Förbättringsmöjligheter finns kring att ytterligare utveckla samtalsmetodiken t ex hur man inleder dialogen för att finna ut om medborgaren tillhör målgruppen. Svaren i genomförd medborgardialog gav upphov till ytterligare frågor; ”Bemöter vi unga män och kvinnor olika så att det ger skillnad i upplevd nöjdhet?”
Länkar
- Senast ändrad:
- 2022-03-15