Dialogkarta

Ingress - En kort beskrivning av innehållet

Med hjälp av en digital karta på webbplatsen ville kommunen ta reda på vad Katrineholmarna tycker om sin stad. Det digitala verktyget valdes för att nå ut till en yngre målgrupp. 

På kartan fanns det möjlighet att placera ut symboler för vilka platser som är bra respektive mindre bra i staden. Det fanns också möjlighet att placera ut symboler för vilka platser som kan utvecklas med nya bostäder, verksamheter och för vilka grönområden som bör bevaras.

Process - Så gjorde vi

Exempel 1- Dialogkarta

Med hjälp av en digital karta på hemsidan ville kommunen ta reda på vad Katrineholmarna tycker om sin stad. Det digitala verktyget valdes för att nå ut till en yngre målgrupp.  På kartan fanns det möjlighet att placera ut symboler för vilka platser som är bra respektive mindre bra i staden. Det fanns också möjlighet att placera ut symboler för vilka platser som kan utvecklas med nya bostäder, verksamheter och för vilka grönområden som bör bevaras.

Totalt var det 337 personer som var med och lämnade sina synpunkter på kartorna. Av dessa var 84 personer i åldern 10-20.

Arbetet genomfördes som en inledning till den nya översiktsplanen för staden och påbörjades 2012. Resultatet från dialogkartan arbetades sedan in i översiktsplanen som nu antas i november 2014.

Erfarenheter
Vi från kommunen var ute under en dag i centrala Katrineholm för att informera om dialogkartan och samla in synpunkter. De besökte även Duveholmsgymnasiet för att nå ut till en yngre målgrupp. När vi var ute hade vi även analoga kartor där man kunde sätta små färgklisterlappar. Vi såg tydligt att våra besök gjorde att fler deltog i dialogen, speciellt ungdomarna på gymnasiet där vi var med i klassrummen och de gjorde undersökningen på plats. Vår erfarenhet av alla dialoger vi gjort är att det är en stor fördel att i ett tidigt skede involvera så många som möjligt i planeringen för att få ett bra resultat.

Exempel 2 - Ungdomars perspektiv på staden

I november 2012 genomfördes grupparbeten i två klasser på Samhällsvetenskaps programmet på Duveholmsgymnasiet för att ta reda på hur ungdomarna ser på Katrineholms framtid. Uppgiften de fick var att med utgångspunkt i en hållbar och attraktiv stad planera för en befolkningsökning på ca 3000 personer. Det var totalt sju grupper som gjorde varsitt arbete som resulterade i en karta och en skriven rapport. Några av grupperna genomförde även enkätundersökningar för att ta reda på vad andra ungdomar tyckte om deras förslag.

Arbetet genomfördes som en inledning till den nya översiktsplanen för staden och påbörjades 2012. Resultatet arbetades sedan in i översiktsplanen som nu antas i november 2014.

Erfarenheter
Vi upplever det som positivt med uppsökande dialog där vi åker ut och träffar medborgarna. Vår erfarenhet av alla dialoger vi gjort är att det är en stor fördel att i ett tidigt skede involvera så många som möjligt i planeringen för att få ett bra resultat.

Exempel 3 - Barns perspektiv på staden

För att få barns syn på vad som är betydelsefullt för att Katrineholm ska vara en bra stad besöktes vi i januari 2013 förskoleklasser på Skogsborgsskolan och Nyhemsskolan. Barn är ofta en grupp som inte får eller kan göra sin röst hörd i samhället. En viktig ambition i arbetet med översiktsplanen för Katrineholm är staden ska vara till för alla, också barnen. Därför är det viktigt att ta reda på hur barnen ser på sin stad och vad som behövs i staden. Barnens fria tänkande kan även bidra genom att vidga vyerna för översiktsplanearbetet. När vi lyssnar till barnen får vi öva oss i ett perspektivskifte, både när det gäller att se staden och dess möjligheter och begränsningar ur barns synvinkel, men också kring vad som ligger inom det möjligas sfär.

Barn i sexårsåldern är spännande att prata med eftersom de fortfarande har en fot kvar i de små barnens värld. Samtidigt börjar de få större förståelse för samhället och kan reflektera på ett sätt som förskolebarn oftast inte kan. De kan därför sägas ge röst åt de allra yngsta kommuninvånarna. I sitt sätt att fundera kring staden är de dock inte lika begränsade av uppfattningar om vad som är möjligt/realistiskt som äldre barn och vuxna – en sexåring tänker fritt och fantasifullt och ser inga problem med att föreslå vare sig ett slott eller en pannkakskiosk, så länge det kan göra staden roligare och finare.

Samtalen med barnen genomfördes på följande sätt:

• Inledning med hela gruppen: Vi presenterade oss och berättade om varför man behöver planera en stad. Barnen fick säga saker som behövs i en stad och berätta om de varit i någon annan stad.

• Skapande: Barnen fick i uppgift att med hjälp av diverse material och färger bygga något som de tycker behövs i Katrineholm för att det ska vara en bra stad för barn. Barnens förklaringar till vad de hade byggt skrevs ner. De färdiga ”pysslen” fotograferades och finns sparade för att kunna ställas ut.

• Intervjuer: Vissa barn (vars föräldrar gett skriftligt samtycke) intervjuades utifrån ett antal
frågor. Intervjuerna filmades för att göra det möjligt att i efterhand sammanfatta och citera
barnens synpunkter.

Erfarenheter
Barnens idéer och synpunkter är av väldigt olika karaktär. Vissa av barnens funderingar handlar om de stora samhällsfrågorna: att det är viktigt att de vuxna har jobb, att man ska vara rädd om miljön, att folk kan vilja bo i Katrineholm för att det är krig i andra länder, att det är viktigt att ingen slåss och att människor är snälla mot varandra. Andra idéer handlar mer om detaljer som, även om de kan vara angelägna ur ett barnperspektiv, inte heller direkt ”passar” i en översiktsplan.

Syftet med en översiktsplan är att på ett övergripande sätt redovisa hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och utvecklas – inte att peka ut om det ska finnas en pannkakskiosk i hörnet på torget.

Barnens idéer kan därför inte alltid lyftas in rakt av i översiktsplanen. Följande slutsatser från
dialogen med barnen går dock att mer direkt beakta i arbetet med översiktsplanen:

• Orienterbarhet
• Säkra gång- och cykelstråk
• Förutsättningar för ett brett handelsutbud i centrum
• Skapa/bevara ytor lämpade för lek i olika former
• Närhet till mindre skogsområden
• Närhet till badplatser
• Förslag att göra en inventering och ta fram en särskild plan för lekplatser

Andra idéer och tankar från barnen kan komma till större användning i kommande arbete med
detaljplaner. Beroende på områdets karaktär kan ett detaljplanearbete påverka barn i olika grad och på olika sätt. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer framöver utveckla formerna för detaljplanearbetet för att i större utsträckning än hittills involvera barn. Av de synpunkter från barn som samlats in i samband med översiktsplanearbetet kan till exempel följande vara relevanta att beakta i kommande detaljplaner:

• Skapa landmärken för barn genom utformningen av offentliga miljöer
• Skapa/bevara ytor lämpade för lek i olika former: lekplatser, badplatser, fotbollsplaner,
platser för picknic  klätterträd, pulkabackar, mindre skogsområden, etc.
• Färgsättning och utformning av byggnader
• Utformning av torget

Barnens synpunkter skulle också kunna lyftas in och beaktas i den mer vardagliga planeringen av olika kommunala verksamheter. Exempelvis skulle snöröjningen mer medvetet kunna utföras så att barnen får tillgång till lämpligt placerade snöhögar i anslutning till parker och skolgårdar.

Exempel 4 - Dialog på landsbygden

Som inledning i arbetet med vår översiktsplan för landsbygden genomförde vi under våren 2014 medborgardialoger i sju tätorter i kommunen i syfte att få in kunskapsunderlag från de boende på landsbygden.

Dialogerna har genomförts i orternas skolor under vardagar kl 18:30-20:30 under april och maj månad 2014. Annonsering kring mötena har skett på hemsidan, i tidningar samt lokalt. I arbetet en extern moderator kopplats in som lett mötet och gruppdiskussionerna. Mellan 6-10 tjänstemän från olika förvaltningar har funnits representerade på mötena för att kunna lyssna och svara på eventuella frågor.

Mötena har inletts med en introduktion och presentation av kommunens arbete. Därefter har deltagarna delats in i grupper som diskuterat, skrivit och ritat på kartor. Grupperna hade ett antal frågor som stöd till sina diskussioner. Efter gruppdiskussionerna samlades vi i storgrupp och pratade igenom vad grupperna kom fram till.
Resultatet kommer ligga till grund för fortsatt arbete med översiktsplanen för landsbygden. Alla som var med på dialogmöten kommer få direkt återkoppling vid samråd genom att vi skickar ut förslaget till alla då för synpunkter.

Erfarenhet
I det här arbetet så såg vi en fördel av att koppla in en extern moderator som oberoende kunde leda mötet. Engagemanget är stort i vår bygd och vår erfarenhet är att planeringen blir bäst om alla får tycka till i ett tidigt skede.

Resultat - Så blev det

Totalt var det 337 personer som var med och lämnade sina synpunkter på kartorna. Av dessa var 84 personer i åldern 10-20.

Arbetet genomfördes som en inledning till den nya översiktsplanen för staden och påbörjades 2012. Resultatet från dialogkartan arbetades sedan in i översiktsplanen som nu antas i november 2014.

Erfarenheter
Vi från kommunen var ute under en dag i centrala Katrineholm för att informera om dialogkartan och samla in synpunkter. De besökte även Duveholmsgymnasiet för att nå ut till en yngre målgrupp. När vi var ute hade vi även analoga kartor där man kunde sätta små färgklisterlappar. Vi såg tydligt att våra besök gjorde att fler deltog i dialogen, speciellt ungdomarna på gymnasiet där vi var med i klassrummen och de gjorde undersökningen på plats. Vår erfarenhet av alla dialoger vi gjort är att det är en stor fördel att i ett tidigt skede involvera så många som möjligt i planeringen för att få ett bra resultat.

Senast ändrad:
2019-09-06

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?