Exempel

Information

Ort Skellefteå

Kontakt

Jörgen Svedberg
Skellefteå kommun, fritidskontoret, FRIS (förebyggande rådet i Skellefteå)

070-563 53 35

Jorgen.svedberg@skelleftea.se

Relaterade artiklar

2030-dialogen

Skellefteå kommun har en vision och ett mål: Skellefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030.

2014 genomfördes en invånardialog som ett led i att skapa en strategi för att nå målet.

Bakgrund

Under våren -14 träffade politikerna i Skellefteå ca 1000 skelleftebor för att diskutera vad som är viktigt för att ett framtida Skellefteå ska kunna växa.
 

Projektledningen fick möjlighet att upphandla en dialogkonsult som skulle stötta arbetet med dialogen.  Tanken var att tjänstemännen skulle planera dialogen med stöd av konsulten.
 

Planeringen av dialogen påbörjades ca 6 månader före dialogens start.
 

Syfte

Man började med att ta fram syfte, mål, mätmetoder och mått för dialogen. En målmatris växte under den första månaden fram. Där det bland annat fanns fyra syften med dialogen som beslutades av politiken:
 

* Känsla av samhörighet och gemensamt ansvar
*Kunskap om medborgarnas prioriteringar och behov för ett bättre beslutsunderlag
*Ökat inflytande och aktivt medborgarskap
*Medborgarna får ökad insyn i och kunskap om strategiarbetet
 

Process

Arbetet med att fundera på aktuella målgrupper startade tidigt under planeringsfasen. I den här typen av övergripande fråga som berör alla i en kommun är det viktigt att alla som vill får vara med och påverka. Däremot kom gruppen ganska snabbt med konsultens hjälp fram till att man skulle behöva använda sig av uppsökande verksamhet för att kunna samtala med viktiga målgrupper för arbetet:  unga, småbarnsföräldrar och människor från andra länder.


Utifrån målgruppsanalysen planerades metoden upp och dialogen kom till slut att bestå av 10 öppna möten runt om i kommunens orter samt ett antal uppsökande möten på förskola, Leos lekland, campus, ungdomsfullmäktige och språkcafé för invandrare.


Kommunikation och utvärdering är två andra viktiga delar som arbetades med under planeringsfasen. Gruppen förstod snabbt att man mycket snabbare måste komma igång med kommunikationsarbetet och att ta fram en kommunikationsplan.


Utvärderingsmetoder bestämdes efterhand under arbetet med målmatrisen. Invånarna fick på varje möte svara på ett antal frågor med mentometerknappar och på så sätt kunde man på plats få statistik på ett antal frågor bland annat om sammansättningen av deltagarna samt vad de tyckte om mötet. En uppskattat metod som kan rekommenderas för uppföljning.
 

Resultat

Tack vare en mycket bra planeringsfas där i stort sett allt planerades upp ordentligt blev det praktiska genomförandet mycket lyckat. Det var tydligt från början varför dialogen genomfördes och hur åsikterna skulle komma att tas om hand.


Återkoppling skedde på kommunens hemsida men även direkt till deltagarnas e-post adresser samt genom en bilaga i den lokala tidningen.


Resultatutvärderingen visade att av 13 mått som sattes upp för att utvärdera dialogen är nio mått uppfyllda och två  inte långt ifrån. Två viktiga mått återstår att följa upp och de kommer att visa hur stor del av åsikterna som tagits till vara i den kommande strategin och om politikerna tyckte att dialogen gav ökad kunskap och bättre beslutsunderlag till strategiarbetet.


En processutvärdering gjordes också med projektgruppen vilket var otroligt nyttigt för framtida dialogarbeten.
 

Våra medskick:

- Ta fram en bra målmatris, ger styrning till hela arbetet.
- Börja med kommunikationsarbetet tidigt i planeringsfasen.
- Genomför uppsökande verksamheterna först, det är där de viktiga målgrupperna finns och man ska ha som mest energi.
- Involvera politikerna i alla viktiga beslut under planeringsfasen

Senast ändrad:
2017-04-11

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?