Exempel

Information

Ort Svalöv

Kontakt

Thomas Arnström, Strategisk utvecklare

0418-475017

thomas.arnstrom@svalov.se

Relaterade artiklar

God planering är en framgångsfaktor

Ingress - En kort beskrivning av innehållet

Svalövs kommuns erfarenhet är att god planering av hela dialogprocessen är A och O. Att i inledningsskedet fastställa syfte och mål före diskussion kring metoden, samt att säkerställa en god återkoppling till dialogdeltagarna och medborgarna är tydliga framgångsfaktorer.

Bakgrund

Svalövs kommun har arbetat med medborgardialoger sedan 2008 och har sedan dess hunnit med flera större dialoger. Exempel på frågeställningar har varit ”Vad är kvalitet i skolan för dig?”, ”Överenskommelse med den idéburna sektorn” och ”Hur bygger vi en attraktiv boendekommun?”.
 

Medborgardialogerna har genomförts av Välfärdsberedningen (VFB) och Tillväxt- och samhällsbyggnadsberedningen (TSB) på uppdrag av Kommunfullmäktige.

Syfte - Därför gjorde vi det

Målet med medborgardialogerna har varit att få medborgarna delaktiga i den långsiktiga strategiska planen för Svalövs kommun.

Process - Så gjorde vi

För att få lyckade dialoger, vars resultat kan användas av andra organ i kommunen så tog beredningarna tidigt fram stödmaterial i form av en handbok för medborgardialoger ”Medborgardialog – Handbok för förtroendevalda i Svalövs kommuns fullmäktigeberedningar” och en projektplansmall. Syftet med båda dokumenten är att beredningarna noggrant ska planera dialogerna genom att fundera över mål och syfte innan de börjar diskutera målgrupp och metod.

Resultat - Så blev det

Med rätt bakgrund blir metodvalet enklare och mer adekvat utifrån förutsättningarna. Det är också viktigt att tidigt fundera över hur återkopplingen till dialogdeltagarna och medborgarna ska ske. God planering av hela processen har visat sig vara en framgångsfaktor.


Ytterligare en erfarenhet som beredningarna dragit är att det är bra att träffa dialogdeltagarna vid flera tillfällen. I huvudsak har då följande gällt. Vid det första tillfället ges information om bakgrunden och syftet med dialogen. Vid det andra tillfället genomförs själva dialogen och vid det tredje tillfället återkopplas resultatet samt ges möjlighet till att korrigera eventuella missförstånd och diskutera framtiden. Detta arbetssätt har gett deltagarna möjlighet att dels hinna sätta sig in i vad dialogen handlar om men också att de känner sig reellt delaktiga när de även får återkoppling på resultatet. Upplägget har också gjort att deltagarna på första mötet fått en möjlighet att ”prata av sig” och framföra sina tankar och synpunkter på kommunen och dess beslutfattare. Den fortsatta dialogen har därvid blivit mycket konstruktiv.


Vid beredningarnas medborgardialoger träffade politikerna medborgarna vid tre tillfällen. Vid första tillfället fick deltagarna en beskrivning av processen och den tänkta politiska hanteringen av dialogresultatet. Därefter fick deltagarna i smågrupper diskutera förslag till förändringar. Till andra mötet hade förvaltningen bearbetat förslagen som lämnats och delat in dem i olika kategorier. Deltagarna fick utifrån materialet själva diskutera fram en prioritering bland förslagen. Det framtagna materialet använde politikerna och förvaltningen för att formulera en handlingsplan som presenterades på en tredje träff - återkopplingsträffen. Där gavs deltagarna ytterligare en chans att diskutera resultatet och eventuellt korrigera missförstånd.


Utöver de erfarenheter som anges ovan så har beredningarna upplevt dialogarbetet som mycket positivt. De har också fått mycket positiv kritik från dialogdeltagarna. En reflektion har dock varit att det varit svårt att locka ungdomar. Våra traditionella sätt att marknadsföra kommunens arbete, det vill säga genom annonser och på hemsidan kan vara del av förklaringen. Beroende på målgruppen för dialogen bör även marknadsföringsmodellen diskuteras för att nå avsedd grupp.

Senast ändrad:
2019-10-17

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?