Hoppa till huvudinnehållet / Skip to main content

Exempel

Information

Ort Täby

Kontakt

Håkan Blanck, parkchef

hakan.blanck@taby.se

08-55 55 90 00.

Barnkartor i GIS

”Plats att växa” har som mål att lyfta barn och ungas tankar och synpunkter angående utemiljön i Täby.

Bakgrund

2008 påbörjades projektet ”Plats att växa” för att få kunskap om hur barn och ungdomar använder och upplever Täbys utemiljöer. I undersökningen deltog över 600 barn och unga från Täby. Arbetet har lett fram till digitala kartor som utgör viktiga underlag i Täbys stadsplanering, såsom i framställandet av översiktsplanen, detaljplaner och planering för gång- och cykelstråk, parker, lek- och aktivitetsytor, med mera.
Projektet drevs av kommunen tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Syfte

Projektets mål
- Att göra barn och ungas röster hörda i stadsplaneringen i Täby.
- Att samla resultaten till ett praktiskt och användbart verktyg för alla dem som planerar och utformar kommunens allmänna platser och utemiljöer.
- Att få fram konkreta markeringar, som vilka platser och stråk utomhus i Täby som barn och unga använder samt på vilket sätt.
- Att få fram gemensamma nämnare för kring vad barn och ungdomar tycker är bra eller dåligt i sin närmiljö i Täby.
- Att utifrån barnens svar kunna dra slutsatser kring vilka platser och kvaliteter i kommunen som bör skyddas och bevaras eller förändras och utvecklas

Process

Metoden byggde på en dataenkät där eleverna markerade svaren på en digital karta. Eleverna arbetade vid en dator tillsammans med en handledare. De svarade på frågor om hur de använder och upplever utemiljöerna genom att markera platser och vägar på kartan. Handledarna förklarade ritverktygen och förtydligade oklarheter i frågorna. Eleverna fick välja frågor och hur uttömmande de ville svara. Till varje fråga hade eleverna möjlighet att lämna en skriftlig kommentar. Frågor ställdes också om var de brukade gå på vintern. 

Frågan om vad som kan uppfattas som otäckt eller farligt förtydligades med att de även fick markera ut sådant som de upplevde som problem på andra sätt, ex slitage, tråkigt etc. För att de i lugn och ro skulle hinna börja tänka på platser de använder gjordes en förberedande övning med eleverna i årskurs 5. Några dagar innan datorintervjun besökte två handledare klassen och hjälpte dem att rita varsin ”mental stadskarta” över Täby. Mentala kartor visar inte hur det konkret ser ut på en plats. De visar hur platsen uppfattas - de visar platsen barnen har i minnet. Bilderna kan användas för att förstå vad det är som karaktäriserar en plats och för att starta en diskussion. Med de äldre eleverna gjordes en kortare introduktion för klassen i samband med dataintervjuerna.

Resultat

Projektet kan ses som ett försök att nyansera bilden av hur barn och unga använder och värderar Täbys utemiljöer. GIS-intervjuerna har bekräftat utemiljöernas stora betydelse för barn och ungdomar. I brytningen mellan barn och vuxen blir valet av hur man använder utemiljön en del i skapandet av den egna personen. Därför behövs olika platser för olika personer och olika tillfällen.

Projektet har bidragit till att ge en bild av Täby som barn och unga upplever det idag. Genom elevernas medverkan kan insatserna riktas bättre när kommunen ska utvecklas. Projektet bekräftade att barn och ungdomars särskilda kunskap är ett stöd i planeringen. Deras medverkan är också en del i att ge dem en plats i debatten om staden och öva dem i att bli framtidens aktiva samhällsmedborgare.

Mer information

Taby.se, sök på barnkartor.

Senast ändrad:
2017-05-04

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?