Hoppa till huvudinnehållet / Skip to main content

Exempel

Information

Ort Tjörn

Kontakt

Magdalena Patriksson, utvecklingsledare Utredning och utveckling, kommunkansliet
0304-60 10 32
magdalena.patriksson@tjorn.se

Tinna Harling, planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen
0304-60 11 57
tinna.harling@tjorn.se

Marie Bergdahl
Processledare cultural planning, Kultur- och fritidsförvaltningen
marie.bergdahl@tjorn.se

Maria Bäckersten
Kultursekreterare, Kultur- och fritidsförvaltningen
0304- 60 11 79
maria.backersten@tjorn.se

Tätortstudien Almösund Myggenäs Almön

Ingress - En kort beskrivning av innehållet

Tjörns Kommun arbetar med samhällsutveckling med hjälp av cultural planning metoden, som bland annat innefattar medborgardialog. Tjörns kommun har använt metoden sedan 2009. Då togs ett beslut i kommunfullmäktige. Sedan dess har vi valt att arbeta med metoden i översiktsplan, detaljplaner, i program samt i verksamhets- och handlingsplaner.

Bakgrund

Syftet med att använda metoden Cultural planning är att få fler invånare i kommunen och mer demokrati.

Metoden går ut på att ta tillvara en plats värden (eller kulturella resurser som det kallas inom Cultural planning-metoden) i utvecklingsarbetet. Genom att kartlägga dessa kulturella resurser, som är immateriella såväl som materiella, och koppla dessa till utvecklingsarbetet skapas beslut tagna med hänsyn till platsens själ och identitet. De immateriella resurserna kan vara traditioner och levnadssätt men också dialekter, fritidsintressen såväl som kulturhistoria.

Exempel på materiella resurser är byggnader såsom caféer, museer och platser, t.ex. torg och parker, men också attraktiva och mindre attraktiva platser. Genom dialog med medborgarna och genom att kartlägga de kulturella resurserna, klarnar den gemensamma bilden av en plats. All denna kunskap om platsen ligger sedan till grund för de beslut som tas. Genom gemensam analys och handlingsplan främjas samverkan och vad som ska prioriteras.

På Tjörn har vi arbetat med metoden genom workshops med medborgare, webbenkäter för allmänheten, men också genom arbete med mindre, kreativa grupper och intervjuer. Vi använder oss av nuläges- och önskekartor i de workshops vi anordnar, vilket uppskattas. För oss är det också viktigt att involvera befolkningen i utvecklingsarbetet genom att ha blandande dialoggrupper med representanter från kommunen tillsammans med representanter från föreningsliv med mera.

Organisationen bakom metoden består av en processgrupp, en förvaltningsövergripande processgrupp och en politisk styrgrupp.

Process - Så gjorde vi

Det första arbetet som genomfördes på Tjörn med hjälp av cultural planning metoden var framtagandet av en så kallad tätortsstudie i orten Myggenäs på norra Tjörn. Här hade sedan tidigare ett program tagits fram. I arbetet rådde stor oenighet mellan de boende, beslutande politiker och tjänstemän. Programmet som godkändes 2006 föreslog ett mindre antal bostäder och ändå var många medborgare missnöjda med föreslagna områden för ny bostadsbebyggelse.

I samband med uppstartandet av en ny detaljplan i området gjordes i mars 2009 ett omtag. En öppen inbjudan till en workshop i den lokala samlingslokalen gick ut till samtliga medborgare och aktiva föreningar. Deltagare var tjänstemän från samhällsbyggnadsförvaltningen, kultur– och fritidsförvaltningen, konsulter, exploatörer, föreningsrepresentanter och medborgare. Ett hundratal personer, fördelade i ett tiotal grupper, satt under tre timmar och gick igenom hur man såg på orten idag, vad man ansåg borde bevaras samt vad man ansåg behövde utvecklas. Detta skedde genom ett antal frågor som besvarades enskilt och diskuterades i grupp. Orthofoton med nulägeskartor och önskekartor, där man fick markera vad som fanns idag och vad man önskade sig, togs fram gruppvis. Grupperna gjorde även SWOT-analyser, där man formulerade vad man ansåg vara ortens svagheter respektive styrkor och vad man såg som hot och möjligheter. Slutligen fick deltagarna placera ut 300 bostäder, där man också kunde välja vilken form av bostäder man tyckte skulle byggas var. Ett liknande arbete genomfördes sedan med den lokala skolans femteklassare.

Plankartan som var en del av tätortsstudien följde de synpunkter som framkom i dialogarbetet, medan de synpunkter som inte var rena planfrågor hamnade i en handlingsplan för uppföljning. Denna handlingsplan kallades ”21 punkter för ett bättre Myggenäs”.

Resultat - Så blev det

Arbetet har framför allt resulterat i en enighet kring var i orten man ska bygga och vilken typ av bostäder som bör byggas. Medborgarna och kommunen har även fått en samsyn kring vilka värden på orten man bör bevara och utveckla. Till exempel framkom det med stor tydlighet att man som boende inte vill ha någon byggnation i den gröna kilarna mellan befintliga bostäder och att man vill ha en satsning på gemensamma ytor såsom lekplatser, promenadvägar med mera. Den antagna tätortsstudien föreslår även mer än fyra gånger så många bostäder som det program som togs fram 2006.

Senast ändrad:
2020-05-27

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?