Exempel

Information

Ort Östra Göinge

Kontakt

Monika Ericsson, samhällsbyggnadschef

monika.ericsson@ostragoinge.se

044-7756229

Medborgardialoger i Östra Göinge kommun

I Östra Göinge kommun har vi under de senaste åren främst använt medborgardialog som redskap inom den fysiska planeringen. Dialoger har genomförts i byarna, (vi kallar våra tätorter för byar) i Broby, Glimåkra, Knislinge, Hanaskog och Sibbhult. Även när fullmäktiges programhandling för stöd- och omsorg utarbetades användes medborgardialog för att få fram viktig kunskap och för att skapa förankring.

Process

Översiktsplanen
I samband med att vi tog fram den nya översiktsplanen (ÖP) genomfördes flera medborgardialoger. I ett tidigt skede genomfördes ett gemensamt dialogmöte med Kristianstads kommun (som också arbetade med en ny ÖP) i Arkelstorp i norra delarna av Kristianstads kommun. Till detta möte bjöds medborgarna i Östra Göinge också in för att diskutera och ta del av mellankommunala frågor som aktualiserades av planarbetet.

Under arbetet med vår egen ÖP genomfördes medborgardialoger i alla de större byarna för att i ett tidigt skede för att få in underlag till själva planarbetet och för att skapa förståelse och förankring kring viktiga frågeställningar. Därutöver genomfördes särskilda dialoger riktade till företag och föreningar för att fånga upp just deras behov och synpunkter. När arbetet kommit en bit på väg genomfördes ytterligare dialoger kring förslag till samrådshandling. Dessa dialoger blev annorlunda till sin karaktär eftersom det då fanns ett första förslag att diskutera kring.

Fördjupad ÖP i Knislinge
Under arbetet med fördjupning av ÖP:n i Knislinge har genomförts medborgardialoger i form av möten och workshops. Arbetssättet har varit mycket praktiskt; information varvat med grupparbeten kring kartmaterial, ritningar och frågeställningar som kommunen förberett. Särskilda möten genomfördes för allmänhet respektive för företag och föreningar med samma frågeställningar och samma arbetsmetod.  Det gav möjlighet att jämföra de synpunkter som kom fram. Det kunde konstateras att det föreligger en markant samsyn oberoende av möte eller målgrupp.

Särskilda dialoger genomfördes med samma metod när det fanns ett färdigt förslag till samrådshandling. Efter samrådsdialogerna genomfördes trygghetsvandring i byn utefter två olika slingor beroende på hur mycket man orkade eller ville promenera, något som blev mycket uppskattat. Under vandringen kunde kommunen fånga upp synpunkter på olika saker som medborgarna vile ha åtgärdade i sin närmiljö; till exempel trygghetsskapande åtgärder. För att visa att kommunen lyssnade till vad som framkom genomfördes enklare åtgärder redan veckan efter trygghetsvandringen.

Övriga dialoger
I Hanaskog har genomförts medborgardialog kring byns förutsättningar med särskilt fokus på infrastruktur och kommunikationer. Samma metod med workshops i grupper kring kartor och frågeställningar och avslutande trygghetsvandring tillämpades.

I Sibbhult har genomförs två dialogmöten enligt ovan redovisat koncept med trygghetsvandring efter det andra mötet.

Även i Glimåkra kommer att genomföras dialogmöte enligt samma mönster. Ett inledande möte har redan genomförts. I samband med att kommunfullmäktiges beredning för omsorg- och lärande tog fram en programhandling för politikområdet stöd- och omsorg genomfördes också medborgarmöten om den framtida inriktningen inom fältet.

Resultat

En erfarenhet är att det är svårt att bara tala om långsiktiga frågor. Människor har svårt att ta till sig alltför långsiktiga frågeställningar och ha eller formulera synpunkter på hur man vill att samhället skall se ut om 10 år eller liknande. Dessa samtal är ändå viktiga att föra men man måste försöka blanda stort och smått. Det gäller att balansera planering med konkreta åtgärder för att människor inte skall tappa intresset. Det som man kan förbättra här och nu och de synpunkter som är möjliga att beakta omgående måste tas om hand och det måste finnas utrymme för det även när man diskuterar utvecklingsfrågor.

Våra erfarenheter av genomförda dialoger är goda. Vi uppfattar att antalet klagomål till kommunen minskat och att människor märker att de och deras synpunkter gör skillnad. Människor märker att kommunen bryr sig om dem och deras synpunkter. Dialogerna skapar förståelse för hur kommunen vill driva utvecklingen, de ger bra möjlighet att förklara och diskutera detta. Dialogerna bidrar till acceptans och förankring och en känsla av delaktighet.

De synpunkter som kommit fram har varit till stor nytta för kommunen och kommit till användning i planeringsarbetet.

Senast ändrad:
2017-07-04

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?