Exempel

Information

Ort Tjörn

Kontakt

Magdalena Patriksson, utvecklingsledare Utredning och utveckling, kommunkansliet
0304-60 10 32
magdalena.patriksson@tjorn.se

Tinna Harling, planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen
0304-60 11 57
tinna.harling@tjorn.se

Marie Bergdahl, Processledare cultural planning, Kultur- och fritidsförvaltningen
marie.bergdahl@tjorn.se

Maria Bäckersten, Kultursekreterare, Kultur- och fritidsförvaltningen
0304- 60 11 79
maria.backersten@tjorn.se

Utvecklingsarbete med cultural planning metoden i Skärhamn

Tjörns Kommun arbetar med samhällsutveckling med hjälp av cultural planning metoden, som bland annat innefattar medborgardialog. Tjörns kommun har använt metoden sedan 2009. Då togs ett beslut i kommunfullmäktige. Sedan dess har vi valt att arbeta med metoden i översiktsplan, detaljplaner, i program samt i verksamhets- och handlingsplaner.

Bakgrund

Syftet med att använda metoden Cultural planning är att få fler invånare i kommunen och mer demokrati.

Metoden går ut på att ta tillvara en plats värden (eller kulturella resurser som det kallas inom Cultural planning-metoden) i utvecklingsarbetet. Genom att kartlägga dessa kulturella resurser, som är immateriella såväl som materiella, och koppla dessa till utvecklingsarbetet skapas beslut tagna med hänsyn till platsens själ och identitet. De immateriella resurserna kan vara traditioner och levnadssätt men också dialekter, fritidsintressen såväl som kulturhistoria. Exempel på materiella resurser är byggnader såsom caféer, museer och platser, till exempel torg och parker, men också attraktiva och mindre attraktiva platser.

Genom dialog med medborgarna och genom att kartlägga de kulturella resurserna, klarnar den gemensamma bilden av en plats. All denna kunskap om platsen ligger sedan till grund för de beslut som tas. Genom gemensam analys och handlingsplan främjas samverkan och vad som ska prioriteras.

På Tjörn har vi arbetat med metoden genom workshops med medborgare, webbenkäter för allmänheten, men också genom arbete med mindre, kreativa grupper och intervjuer. Vi använder oss av nuläges- och önskekartor i de workshops vi anordnar, vilket uppskattas. För oss är det också viktigt att involvera befolkningen i utvecklingsarbetet genom att ha blandande dialoggrupper med representanter från kommunen tillsammans med representanter från föreningsliv med mera.
Organisationen bakom metoden består av en processgrupp, en förvaltningsövergripande processgrupp och en politisk styrgrupp.

Process

Under våren 2014 har olika former av medborgardialoger hållits om Skärhamn. Det har skett i form av workshops med barn, unga och vuxna Skärhamnsbor. Syftet med dessa har varit att ta fram en bild av vad medborgarna önskar för förändringar eller uppmärksamma vad som är viktigt att bevara. Detta ska ligga till grund för framtida planer för Skärhamn i sin helhet. Arbetet har utförts med hjälp av en stor workshop likt arbetet i Myggenäs med en öppen inbjudan till en större workshop. Här arbetade ett hundratal personer med SWOT-analyser, frågor om platsens identitet, nuläges- och önskekartor med mera.

Efter workshopen genomfördes ett arbete med att identifiera Skärhamns själ med cirka tjugo ungdomar och en fritidskonsulent. Även cirka 160 barn från Skärhamns skola har tillsammans med sina fritidspedagoger arbetat med Skärhamn nu och i framtiden. Barnen som är mellan 6–10 år gamla har ett flertal förslag om hur Skärhamn kan bli bättre.

Bland annat vill man ha fler och bättre lekplatser eftersom de existerande är i dåligt skick. Exempel på detta är trasiga gungor. De önskar ett renare Skärhamn, med fler papperskorgar och korgar för hundavfall. Dessa är några av de viktigaste förändringspunkterna för barnen som vistas mycket utomhus. De vill också ha fler billiga bostäder, för dem som inte hade råd att betala så mycket. De efterfrågar säkra cykelvägar och bättre belysning. Bland annat har de gjort bilder av hur de önskar att Skärhamn ser ut i framtiden och skrivit en saga om hur de önskar att Skärhamn ser ut om tjugo år.

Resultat

De mest återkommande synpunkterna från vuxna, ungdomar och barn har sammanfattas i ”Medborgarnas strategier” och en 14-punkts lista sammanfattar de viktigaste utvecklingsfrågorna. Ett exempel på en brist som identifierats under processen är infarterna till Skärhamn som anses mycket viktiga att förbättra. Det är här som besökare för första gången möter vår kommun, men bristerna är enligt de tillfrågade många.

Det kan handla om att det är för mycket asfalt, att det är rörigt, fult eller att det inte finns tillräckligt med skyltar eller att dessa inte är uppdaterade. Ett tydligt värde som tas upp av många är de vackra, men svårhittade, utsiktsplatserna. Utsiktsplatsen på Hamneberget i Skärhamn beskrivs av både vuxna och barn som en plats man gärna visar sina besökare. För att tydliggöra hur man tar sig till platsen har fritidsbarnen därför jobbat med ett projekt där man målat stenar som tydliggör hur man når den vackra utsiktsplatsen.

Avslutningsvis tar många upp att Tjörnborna är en stor tillgång för samhället. De är engagerade och samarbetar bra! Det är en väldigt bra början på ökat medborgardeltagande där medskapande är en naturlig ingrediens i kommunens utvecklingsarbete.

Senast ändrad:
2017-07-04
På dialogguiden.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?