Exempel

Information

Ort Bollebygd

Kontakt

Camilla Falk, folkhälsosamordnare

033-430 55 32

camilla.falk@bollebygd.se

100.000 tusen kronors process

Kommunstyrelsen har beslutat om rutiner för processen där syftet är att öka barns och ungdomars delaktighet och möjlighet att påverka.Processen utgår ifrån att Kommunstyrelsen årligen avsätter 100.000 tusen kronor för Ungdomsrådet att fördela till kommunens elevråd och gårdsråd. Sedan följer följande upplägg.

Process

Varje augusti månad skickas en föravisering till elevråden, rektorer och övriga inblandade om vad som komma skall under hösten. Inbjudan skickas ut till berörda i oktober månad då de inbjuds att starta processen och därmed ett förslag till hur de kan göra.

Under januari månad ska varje elevråd/gårdsråd skicka in sina fem förslag till ungdomsrådet och i mars månad äger själva fördelningsmötet rum. Kommunstyrelsens ordförande är ordförande på mötet och ungdomsrådets representanter beslutar om de avsatta medlen efter de diskussioner som sker under mötet med elevrådens representanter enligt särskild metod.

Så här går processen till

Ungdomsrådet för kommunen har etablerat sig som en naturlig del i den kommunala organisationen, de har genom processen på ett synligt sätt kunnat visa för både yngre och äldre förmågor att de har ett ansvar för frågan. Detta leder till ett intresse för både andra ungdomar och vuxna och även massmedialt.
Elevråden har fått ta ett ansvar för en kommunal angelägenhet där de på ett synligt sätt kan jobba med demokratifrågan på sin skola.
Eftersom det är flera inblandade personer med i processen så uppstår det alltid frågetecken och diskussioner om hur det hela ska gå till/inte gå till, syftet med det och rätt önskemål eller inte. Detta är väldigt bra eftersom den demokratiska tanken hela tiden blir aktuell i verksamheterna och finns på dagordning, verksamhetsplaner och årsredovisningar.
Processen går till på så sätt att varje augusti månad skickas en föravisering till elevråden, rektorer och övriga inblandade om vad som komma skall under hösten. Inbjudan skickas ut till berörda i oktober månad då de inbjuds att starta processen och därmed ett förslag till hur de kan göra. Samordnare, ungdomsråd och ansvariga politiker erbjuder sig också komma till skolorna och berätta mer.

Det kan gå till på så sätt att elevrådets representanter informerar i sina klasser och rektorn informerar all personal på skolan och föräldrarna i föräldrarådet. Klasserna arbetar med frågan och eleverna funderar först enskilt och därefter diskuteras olika förslag i klassen. Klassrådet samlar ihop klassens förslag och synliggör dem för alla. Därefter diskuteras de olika förslagen. Klassrådet prioriterar genom omröstning bland de olika förslagen.

Elevrådet sammanträder och klassernas representanter berättar för de andra i elevrådet om klassens förslag och förklarar varför de valt som de gjort. Elevrådet diskuterar sedan förslagen. De tar bort förslag som de tror kostar för mycket eller som de inte tror är möjliga att genomföra.
Klassrepresentanterna tar med sig elevrådets förslag tillbaka till sina klasser och klasserna diskuterar och prioriterar bland de förslag som är kvar. Elevrådet röstar därefter enhälligt fram skolans förslag och prioriteringar. Förslagen skickas sedan in till ungdomsrådet och kommunen.

Under januari månad ska varje elevråd/gårdsråd skicka in sina fem förslag till ungdomsrådet och i mars månad äger själva fördelningsmötet rum. Kommunstyrelsens ordförande är ordförande på mötet och ungdomsrådets representanter beslutar om de avsatta medlen efter de diskussioner som sker under mötet med elevrådens representanter enligt pluppningsmetoden.

Elevrådens representanter går tillbaka till sina kamrater och berättar hur det har gått och sedan ska de önskemålen som blivit beviljade förverkligas så snart som möjligt.

Ungdomsrådet kallar till uppföljningsmöte före sommarlovet. Detta för att höra hur arbetet gått, hur man upplevt processen och själva fördelningsmötet. Synpunkter granskas och diskuteras till nästa process utav ungdomsrådet med hjälp av samordnare.

Resultat

Efter att kommunen genomfört processen nu 9 år i rad så kan man tro att följande är ett resultat av processen:

Ungdomsrådet för kommunen har etablerat sig som en naturlig del i den kommunala organisationen, de har genom processen på ett synligt sätt kunnat visa för både yngre och äldre förmågor att de har ett ansvar för frågan. Detta leder till ett intresse för både andra ungdomar och vuxna och även massmedialt.

Elevråden har fått ta ett ansvar för en kommunal angelägenhet där de på ett synligt sätt kan jobba med demokratifrågan på sin skola.Eftersom det är flera inblandade personer med i processen så uppstår det alltid frågetecken och diskussioner om hur det hela ska gå till/inte gå till, syftet med det och rätt önskemål eller inte. Detta är väldigt bra eftersom den demokratiska tanken hela tiden blir aktuell i verksamheterna och finns på dagordning, verksamhetsplaner och årsredovisningar.

Man bör tänka på att varje år är en ny process. Som vanligt när det gäller processer kan man aldrig vara nog så noggrann med syfte och metod – detta bör upprepas återkommande. Metoden använder vi för att det ska vara på ungdomarnas arena och under deras ansvar. Att tänka på i den här processen är att det är den som lär och ger en erfarenhet- fastna inte i vad pengarna borde gå till eller, de är endast medel som används för att främja syftet.

Mer information

Lunchdialog

Målet var att utveckla dialog mellan beslutsfattare och målgruppen och pröva på metod för dialog.
Sammantaget så var 5 skolor med i processen med sammanlagt cirka 1100 barn och unga i ålder 6-15 år. Dialogerna genomfördes under mars-maj våren 2013. Fyra särskilt utvalda politiker för ungdomsdemokrati deltog och en samordnare som ordnade med datum/tider och underlag. Synpunkter och förslag antecknades av politikerna och sammanställdes till en rapport för uppföljning av samordnaren.
Uppföljningsmöten genomfördes av politikerna på respektive skola var på åtgärder och förslag diskuterades.
Politikerna uppskattade att få vara på barnen/ungdomarnas arena och lyssna till dem och barnen/ungdomarna uttryckte en uppskattning att få träffa en politiker och att få diskutera viktiga saker i deras liv och samhälle.
Resultatet blev att ett antal åtgärder genomfördes och att de unga fick ett tillfälle att prata, framföra sina åsikter, diskutera och lära känna några av de politiker som de har i sin kommun.
Något att tänka på för både oss själva och andra är att vara tydlig med syfte och mål med dialogen. Det krävs också en ordentlig genomgång i den kommunala organisationen innan dessa dialoger vart frågorna som eventuellt uppkommer hör hemma och vem som ska svara på dessa.
 


Sedan 2008 finns en formaliserad arbetsgrupp för ungdomsdemokrati i Bollebygd kommun. Gruppen består av elevråd, ungdomsråd, tjänstemän och politiker. Uppdraget för gruppen är att pröva och utveckla dialog och metoder mellan ungdomar och beslutsfattare i kommunen och ta med resultatet i den ordinarie beslutsprocessen. Gruppen ska sammankallas minst två gånger per år.
Som en utgångspunkt till pågående arbete finns Slutrapport ”Ungdomsdemokrati och delaktighet” där det finns närmare beskrivning och sammanfattning av de idéer och uppslag som tagits fram gemensamt av tidigare projektgrupper.
En av de metoder som står på listan över sätt att skapa dialog är att politiker bjuds ner till ungdomarnas arena – skolan och att det där anordnas möten och dialog mellan grupperna.

Processen gick till på så sätt att teman arbetades fram och användes sedan för att underlätta dialogen och sammanställningen för uppföljning och återkoppling. Frågeställningar fanns till teman som ett stöd i samtalet för politikern. Politikern bestämde själv ut efter samtalet vilket som passade bäst. Ett fokus på den positiva hälsan var utgångspunkten. Teman var Hälsa, Livsstil, Bollebygd, Trygghet.
Dagar och tider bestämdes med alla kommunens skolor ( 5 stycken ) för själva dialogen. De fyra politikerna som deltog i hela processen samlades en stund före varje dialog med samordnaren som hade förberett med papper, pennor, frågeställningar och särskilda tröjor. Syftet med tröjorna var att barnen/ungdomarna skulle se vilka som var där och som var beredda och lyssna in vad de hade att berätta. Under lunchen försökte politikerna röra på sig mellan borden för att hinna ta in de olika frågor och synpunkter som kom. Frågor och synpunkter antecknades flitigt.
När lunchen var över samlades gruppen återigen för att sammanfatta och skriva ner vad som framkom och vad som hade fungerat bra eller mindre bra.
Resultatet blev en rapport som lämnades över till chefer för respektive förvaltning, rektorer och till respektive elevråd. I samband med det träffade också politikerna respektive förvaltningschef och lyfte fram de synpunkter som man ringat in som återkommande och som man kunde se kunde åtgärdas med enkla medel.
Politikerna bokade med hjälp av samordnaren in uppföljningsmöten med respektive elevråd där den skolans del av rapporteringen diskuterades.

Sammantaget så var 5 skolor med i processen med sammanlagt cirka 1100 barn och unga i ålder 6-15 år. Dialogerna genomfördes under mars-maj våren 2013. Varje dialog pågick aktivt mellan 40 min till 1,5 timma. Uppföljningsmötet med respektive elevråd pågick mellan 30 min- 60 min. Politikerna som deltog vid dialogerna var samma personer och var väl insatta i processen och har deltagit i det övriga ungdomsdemokrati arbetet under en längre tid. I det stora hela var det positiva upplevelser hos både politiker och barn/ungdomar av dialogen. Vissa synpunkter har kunnat åtgärdas, vissa har visat sig vara inaktuella vid uppföljningen och vissa är större investeringar som cheferna har kunnat ta med sig i framtida planeringsunderlag.
Politikerna uttryckte i sina utvärderingar:

- Roligt att kunna prata med barnen i deras miljö
- Väl förankrat i de yngre åldrarna
- Lite stressigt
- Lätt att få kontakt med barnen
- Alla visste inte att vi skulle komma
- Viktigt att tänka på är att förankra väl
- Gärna genomföra dialogen vid fler tillfällen
- Ge tillfälle till djupare samtal, mer tid.

Barnen/ungdomarna uttryckte i sina uppföljningar:

- Få en snabbare återkoppling om vad som kom fram på sin skola
- Gärna lunchdialog igen
- De synpunkter de hade fört fram och vad de nu kan göra med dem eller redan har gjort.
- Jag har träffat en ”politiker”

Exempel på synpunkter och diskussioner under dialogerna:

- Dålig fotbollsplan med dåliga mål
- Rökförbud, även för lärare
- Fler gång- och cykelvägar
- God mat på skolan
- Mer poliser till Bollebygd
- Mår bra

Det går att säga att lunchrestaurangen på skolan är en enkel och trevlig arena för dialog mellan politiker och barn/unga. Inga ommöbleringar behövdes, det kändes enkelt och välkomnande för politikerna att komma med i samtalen och tiden var snabb och effektiv för barnen/ungdomarna – då långa och uppstyltade möten lätt kan ge myror i benen.

Det var enkelt att sammanställa synpunkterna eftersom det fanns temaområden att hålla sig till och att sortera in under. Det uppskattades av deltagarna att politikerna hade särskilda tröjor så att de urskilde sig från övrig personal på skolan.

Till nästa gång har vi lärt oss att redan innan dialogerna boka in uppföljningsmöten. Det tar tid att få till dessa med alla inblandade när dialogerna är genomförda. Vi kommer också försöka att skriva upp de dagsfärska förslagen så pass synligt på skolan att barnen/ungdomarna/personal får se dem redan samma dag – vilka diskussioner som framkommit under dagen. Vi tror också på att respektive rektor är med vid den korta uppföljningen med politikerna i anslutning till dialogen- detta för att han/hon i tidigt skede ska få reda på vad som sagts i dialogerna och om något anses åtgärdas snarast. Det krävs också en ordentlig genomgång i den kommunala organisationen om hos vem de  eventuella synpunkterna ska besvaras och hör hemma.

Senast ändrad:
2017-07-04
På dialogguiden.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?