Ortsanalyser i Enköping

Under åren 2014-2015 arbetar Enköpings kommun med framtagandet av ortsanalyser för kommunens sex mindre orter.

Bakgrund

Arbetet med ortsanalyser är en del i kommunens framtida arbetsmetod för rullande översiktsplanering och syftar bland annat till att ta fram underlag inför revidering av den kommuntäckande översiktsplanen, där varje ort kommer att lyftas in i översiktsplanen genom i form av varsitt kapitel.

Syfte

I arbetet med så kallade ortsanalyser vill kommunen föra en aktiv dialog med invånarna i kommunens mindre orter för att få ett grepp och sammanhållen syn på ortens förutsättningar och utveckling.

Ortsanalyserna är ett dokument som beskriver orternas karaktär och identitet utifrån bland annat historia, fysiska strukturer och folkliv. Den innehåller även en nulägesbeskrivning och en analys som sedan ligger till grund ett antal punkter som anses viktiga för att uppnå en positiv utveckling.

Process

Arbetsprocessen innebär bildandet av en referensgrupp bestående av aktiva invånare i bygden. Referensgruppens syfte har varit att hjälpa till att hitta viktiga nyckelpersoner, marknadsföra ett dialogmöte samt ha möjlighet att diskutera viktiga frågor i en mindre grupp.

Dialogmötet har sedan legat till grund för framtagandet av ortsanalysen. Det har bjudits in till dialogmötet via kommunens webbplats, i tidningsannonser, på affischer runt om i kommunen samt genom utskick till samtliga adresser inom ett upptagningsområde. Under dialogmötet har mötesdeltagarna diskuterat olika ämnen. Diskussionspassen har berört mjuka frågor som en orts identitet och karaktären men även en orts styrkor och svagheter samt viktiga frågor för framtiden.

Process

Processen från det att teknikförvaltningen (idag samhällsbyggnadsförvaltningen) fick i uppdrag att bedriva ortsanalyser och det har bland annat inneburit bildande av en projektledning (plan- och utvecklingsavdelningen), bildandet av en styrgrupp (chefsgruppen på samhällsbyggnadsförvaltningen), bildandet av en arbetsgrupp (representanter från plan, folkhälsa, turism, park, VA, gata, skola, fastighet, bygg och miljö) samt bildandet av en politisk styrgrupp/referensgrupp (kommunens plan-, mark- och exploateringsutskott).

Då tidplanen för arbetet var kort innebär det aktivt arbete på tre månader per ort. Processen för arbetet innebär först att komma i kontakt med aktiva invånare på bygden. Dessa får sedan ingå i en så kallad referensgrupp vars uppgift är att hjälpa till att hitta viktiga nyckelpersoner, marknadsföra dialogmötet samt att samt ha möjlighet att diskutera viktiga frågor i en mindre grupp. Inbjudan till dialogmötet sker via kommunens webbplats, i tidningsannonser, på affischer runt om i kommunen samt genom utskick till samtliga adresser inom upptagningsområdet.

Dialogmötet bedrivs genom ett antal workshops med olika tema; en orts identitet/karaktär, styrkor och svagheter samt framtidsfrågor (bostäder, service och fritid, näringsliv och turism samt kollektivtrafik och vägnät).

Efter dialogmötet återkopplas materialet från dialogmötet till deltagarna genom utskick av mötesanteckningar. Ett utkast av ortsanalysen skickas sedan ut på korrekturrunda där deltagarna får möjlighet att komma med synpunkter.

Ortsanalysen presenteras sedan för kommunfullmäktige. Processen tar dock inte slut där utan sedan ska arbetet implementeras i hela kommunen och ortsanalyserna ska ligga till grund för kommunens prioriteringar och fysiska planering.

Resultat

Enköpings kommun har hittills kommit halvvägs i arbetet med ortsanalyser. Utkast till två ortsanalyser är på korrekturrunda inför en sista revidering och presentation i kommunfullmäktige under början på 2015. Tre dialogmöten har genomförts i Örsundsbro, Skolsta och Hummelsta där 130, 65 respektive 55 personer har deltagit. För tillfället pågår framtagandet av ett utkast till ortsanalys för Hummelsta som sedan ska ut på korrekturrunda.

Kommunen arbetar även internt med hur ortsanalyserna ska implementeras samt hur den fortsatta återkopplingen och kontakten med invånarna ska se ut.

Lärdomar

Som ovan nämnts har dialogen skett i form av workshops. Detta har upplevts som lyckat då kommunens representanter inte ska vara de som står och pratar om hur det är att bo och leva på en viss ort.

Kommunens långa processer med politik och budget är inte kommuninvånarna alltid helt medvetna om därför är det viktigt att återkoppla och visa medborgarna resultat för att förvärva det förtroendet och förväntningarna som en dialog inbjuder till.

Senast ändrad:
2017-06-30

På dialogguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?