40 medborgardialoger har skett i Arvika

Under de senaste 7-8 åren har kommunen fört mer samtal mellan förtroendevalda och medborgare i Arvika kommun än någonsin tidigare.

Alla aktiviteter som genförts har dokumenterats och man kan konstatera att drygt 9000 invånare, mer än var tredje kommuninvånare, under denna tid har varit i personlig kontakt med någon förtroendevald i kommunfullmäktige och samtalat om aktuell framtidsfråga.

Bakgrund

I det resonemang och de diskussioner som framtidsgrupperna fört, har det växt fram en idé som påverkat de arbetsformer man valt. Den idén kan beskrivas med följande bild.

En bärande tanke är, att de som är valda ska ha en omfattande dialog med de som har valt dem. Det är naturligtvis viktigt att förtroendevalda talar med varandra i sina politiska grupper, det är också viktigt att de har en dialog med personal inom verksamheten, men det allra viktigaste är naturligtvis att man har en dialog med allmänheten, med medborgarna, de som valt dem och som nyttjar kommunens tjänster.
Man kan sammanfatta dessa tankar på följande sätt och i följande prioriteringsordning:

Som förtroendevald ska man identifiera sig med:

  1. allmänheten
  2. verksamheten
  3. överheten

Som förtroendevald ska man ha:

  1. medborgardialog
  2. personaldialog
  3. interndialog

Det innebär ett stort värde i att synpunkter tas in från allmänheten, och det värdet växer om synpunkterna tas in direkt av de förtroendevalda. Det traditionella är annars att medborgarnas tankar och synpunkter hämtas in av tjänstemän, som sedan presenterar dessa i rapporter.

Det faktum att synpunkter tas emot direkt av de förtroendevalda innebär en direkt påverkan och det har troligtvis också betydelse i allmänhetens uppfattning om politiker och politiskt arbete.

Det är denna idé om värdet av det personliga mötet mellan medborgare och förtroende- vald som varit drivkraften i framtidsgruppernas omfattande arbete i vilket man mött så många människor.

Arvika kommun

Syfte

Genom en förbättrad medborgardialog få:

  • bättre långsiktig och kortsiktig planering
  • ökad legitimitet för politiskt arbete
  • en bättre uppfattning om medborgarnas förväntningar på kommunen
  • ett vitaliserat kommunfullmäktige
  • öka de förtroendevaldas kännedom  om hur folk tycker och tänker

Process

Bland kommunfullmäktiges ledamöter utsågs inför 2007 två beredningar, som inför 2011 döptes om till ”Kommunfullmäktiges framtidsgrupper” om vardera 13 ledamöter.
Grupperna har tilldelats uppdrag av kommunfullmäktiges presidium, som man jobbat med under en eller två terminer, uppdragen har varit övergripande och framtidsinriktade.

Exempel på uppdrag som grupperna haft, att i dialog med medborgarna fundera över:

  • Hur ska vi bo i Arvika 2021?
  • Hur blir vi bli friskare?
  • Hur ser vi på miljö och klimatsituationen?
  • Hur ska vi utveckla hamnområdet i Arvika?
  • Hur ska vi öka Arvikas attraktionskraft?
  • Hur ska vi utveckla Arvika som kulturkommun?
  • etc.

Totalt har 12 framtidsstudier gjorts i övergripande frågor i dialog med Arvikas invånare.
Efter varje framtidsstudie har grupperna lämnat en skriftlig rapport till kommunfullmäktige om det uppdrag man haft. Efter presentation av rapporten i fullmäktige har det följt en diskussion.

Under de två mandatperioder som grupperna funnits och verkat har man provat en rad olika metoder för medborgardialog som;

  • deltagande i 23 allmänna  offentliga möten, såsom samråd kring översiktsplan
  • "gatusamtal" - stått på gatan vid 11 tillfällen vid  folkfester som Arvikamârten och Jössefröjda och samtalat med folk utifrån aktuell frågeställning
  • besökt  92 föreningar för att få deras tankar i de frågor som varit aktuella
  • genomfört ca 50 intervjuer av medborgare
  • haft 12 ringkvällar då ledamöterna ringt upp medborgare och ställt frågor
  • genomfört 34 fokusgrupper, ledamöterna själva genomför dem, inte en tjänsteman
  • haft 18 seminarier i de ämnesområden som uppdragen berört, seminarierna inleds med sakinformation och avslutas med diskussion
  • framtidsgruppernas planeringsmöten är utlokaliserade, det vill säga på arbetsplatser, institutioner, där ledamöterna får information om verksamheten och personal på platsen får träffa förtroendevalda, 69 sådana möten har man haft
  • medborgarpanel om 70 personer som kontinuerligt följt framtidsgruppernas arbete och framfört synpunkter
  • föreläsningar och workshops, några stycken i samband med presentation av rapporter
  • facebook-grupper om de frågor som varit aktuella
  • 68  gruppsamtal med olika grupper, ungdomar, småbarnsföräldrar, pensionärer med mera
  • deltagande i konferenser som handlat om de ämnen som varit aktuella, 22 olika konferenser

Alla aktiviteter dokumenteras och redovisas sedan i de rapporter som kommunfullmäktige får.

Resultat

Efter båda mandatperioderna har utvärderingar genomförts. I dessa har ledamöterna i framtidsgrupperna och övriga ledamöter i kommunfullmäktige deltagit. I den medborgarundersökning som genomförs vartannat år har framtidsgruppernas arbete berörts.

Det som framkommit är;

  • man har upplevt att legitimiteten för politiskt arbete har stärkts
  • man har upplevt att medborgardialogen har stärkts avsevärt
  • man tycker att de arbetsformer man tillämpat varit bra och effektiva, gett mycket information av stort värde
  • man menar att framtidsgruppernas arbete väsentligen har vitaliserat kommunfullmäktige, fler ledamöter är aktiva och delaktiga än tidigare
  • man menar att arbetet i framtidsgrupperna är en utmärkt politikerutbildning, kontakt med så många människor utvecklar den politiska kompetensen
  • man menar att framtidsgruppernas arbete varit värdefullt i Arvika kommuns politiska organisation

I genomförda medborgarundersökningar har index för:

  • - ”allmänhetens delaktighet”,
  • -  ”insyn”
  • -  ”förtroende för kommunens politiker" förbättrats sedan detta arbetssätt infördes.

Sammantaget kan man konstatera att det under de senaste 7-8 åren förts mer samtal mellan förtroendevalda och medborgare i Arvika kommun än någonsin tidigare.
Alla aktiviteter som genförts har dokumenterats och man kan konstatera att drygt 9000 invånare, mer än var tredje kommuninvånare, under denna tid har varit i personlig kontakt med någon förtroendevald i kommunfullmäktige och samtalat om aktuell framtidsfråga.

Vi har lärt oss

  • att medborgarna uppskattar när förtroendevalda söker upp dem/möter dem och vill lyssna och prata
  • att det varit bra att vi i dessa samtal agerat i kommunfullmäktigejackan, ej i partimundering, partijackan tar vi på oss vid valår
  • under tre och ett halvt år jobbar framtidsgruppernas ledamöter i fullmäktiges namn och lyssnar in hur folk tänker, andra halvåret det år det är valår förmedlar de förtroendevalda genom sitt parti det som partiet vill
  • ledamöterna har lärt sig väldigt mycket om vår kommun som man tidigare inte visste, inte minst tack vare våra utlokaliserade möten.
  • de förtroendevalda tycker det är värdefullt med ett sådant arbetssätt, men de är i behov av ett aktivt tjänstemannastöd , en ”medborgardialogistiker”.
  • det har varit en poäng i att de förtroendevalda själva mött allmänheten, exempelvis i gupp- och fokusintervjuer, utan någon tjänstemannamellanhand
Senast ändrad:
2017-12-11
På dialogguiden.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?