Exempel

Information

Ort Göteborgs Stad

Kontakt

Maria Sjögren, utvecklingsledare medborgardialog SDF Centrum,

031-365 70 55

maria.sjogren@centrum.goteborg.se

Unga stadsutvecklare Älvstaden

Unga stadsutvecklare Älvstaden var ett dialogprojekt i vilket 13 ungdomar anställdes för att under tre veckor arbeta med ungas perspektiv på Älvstaden i Göteborg. Projektet planerades och genomfördes under våren och sommaren 2014 i ett samarbete mellan olika förvaltningar i staden.

Syfte

De unga stadsutvecklarna, sju tjejer och sex killar, kom från samtliga stadsdelar och var mellan 15 och 18 år. Deras uppgift var att bidra med ett ungt perspektiv på några av de stadsutvecklingsprojekt som äger rum längs älven i Göteborg inom ramen för Älvstaden.

Deras förslag fokuserades geografiskt kring Backaplan, området kring centralen och Frihamnen och tematiskt kring mötesplatser, aktiviteter, delaktighet och vatten. Den övergripande frågan de fick var: ”Vad får barn och unga att komma till och vistas på Backaplan, centralen och Frihamnen?”

De specifika frågeställningarna för respektive område utarbetades tillsammans med ansvariga projektledare för de olika områdena, och ungdomarnas förslag och idéer kommer framför allt dem till gagn i arbetet med den fortsatta stadsutvecklingen.

Process

Projektet var uppdelat på tre veckor där den första veckan bestod i en utbildningsvecka, den andra en kartläggningsvecka och den tredje en sammanställningsvecka.
Under utbildningsveckan fick de unga bland annat utbildning och kunskap om de olika stadsutvecklingsprojekten, delaktighet, sociala aspekter i planering, metoder för att inventera platser med mera.

Under kartläggningsveckan inventerade de bland annat favoritplatser i staden och intervjuade barn och unga om hur platser ska kännas, vara och symbolisera. De gjorde modeller, collage och kartor, skrev haiku-dikter, slogans, brev och intervjuade även runt 30 tjänstepersoner för att få så mycket kunskap som möjligt att basera sina idéer på.
Under sammanställningsveckan sammanfattades alla förslag och idéer och blev grunden till den rapport som trycktes. I den samlas de texter, tankar och bilder de unga stadsutvecklarna har om Älvstadens framtid för barn och unga.

Totalt intervjuade ungdomarna runt 100 unga och cirka 30 personer som arbetar med stadsutveckling eller andra relevanta ämnen. De kom med en stor mängd förslag och analyser av de platser de fått i uppdrag att tycka till om. Resultatet presenterades på ett frukostseminarium och i ett särskilt möte med de olika projektledarna för områdena. Härefter har de unga stadsutvecklarnas analyser tagits tillvara som en viktig del i ett barnperspektiv i utvecklingen av områdena. De deltagande förvaltningarna jobbar på olika vis för att bygga vidare på deras idéer.

En förhoppning är att kunna anställa unga ambassadörer i ett av områdena och fokusera dialogerna särskilt mot unga i det området kommande år.

Resultat

Viktiga lärdomar

• En viktig lärdom är att planera inflytandeprojekt av den här sorten så att det möter och motverkar hinder för ungas deltagande. Vanligtvis  brukar utmaningarna beskrivas i termer av kunskap, erfarenhet, tillgång till politiska arenor och olika aspekter av makt och ålder. I det här projektet har vi försökt motverka den typen av hinder genom att ge goda förutsättningar för att kunna medverka i termer av: tid, kunskap, lön och tillgång till staden; liksom ett väl förankrat mål, syfte, frågeställningar och uppföljningsansvar med alla inblandade.

• För att skapa delaktighet och inflytande under projektet är en central lärdom också att det är viktigt att arbeta flexibelt utifrån ungdomarnas engagemang och att finna metoder för att ta fram och presentera idéer på nya och kreativa sätt (så att alla kommer till tals).

• Till ett planeringsskede för liknande projekt är det viktigt att ta med sig frågorna:

- Använder vi metoder där olika perspektivs synpunkter tas tillvara i lika hög utsträckning?
- Hur kan vi ha en plan för den långsiktiga uppföljningen utan att veta hur resultatet av dialogen kommer att se ut? 
- Hur rekryterar vi till, och hur utformar vi, en dialog så att så många perspektiv som möjligt representeras?
- Hur når vi en bred representation av perspektiv utan att enskilda individer får stå till svars för en hel grupp?

Senast ändrad:
2017-07-03
På dialogguiden.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?