Demokrati och delaktighetsarbete, Haparanda kommun

Engagera fler unga i föreningslivet. 2010 togs en ny ungdomspolitisk handlingsplan fram för Haparanda och Tornio.

Bakgrund

2005 utsågs Haparanda till årets ungdomskommun av Ungdomsstyrelsen. Utmärkelsen hade föregåtts av ett intensivt arbete där ungdomsrådet tillsammans med kommunens ungdomsverksamhet bland annat lade grunden för etablering av ett nytt Ungdomens hus 1999. 2010 togs sedan en ny ungdomspolitisk handlingsplan fram för Haparanda och Tornio. Arbetet gick dock i stå när dåvarande chef för ungdomens hus insjuknade.

I samband med tillsättning av ny personal inom kultur, fritid och skola har det ungdomspolitiska arbetet återupptagits. Idag har vi ett verksamt ungdomsråd på Ungdomens hus. Kulturenheten har tillsammans med skola och Ungdomens hus kompletterat detta arbete genom att arrangera demokratidagar på skolan för att nå så många unga som möjligt.

Nedan redovisas insatser för demokratidagarna genomförda 2014 samt ett förslag på fortsatt arbete fram till 2018.

Syfte

Ungas delaktighet i den demokratiska processen” inom ramen för föreningsfrågan"

Dels genom att fokusera på delaktighet i den lokala utvecklingen, dels koppla detta till den politiska processen så att unga får lära sig hur den politiska processen fungerar i praktiken.

Arrangera demokratidagar på skolan för att nå så många unga som möjligt.

Process

Metoder demokrati

I maj och september 2014 arrangerades två demokratidagar för elever i åk 8-9, samt 1-3. Första tillfället i maj syftade till att först undersöka hur unga upplever sin tillvaro i Haparanda och utifrån det planerade vi upplägget för möte nr 2 i september. I genomförandet har vi haft hjälp av:

- Gycklargänget TrIX som har en interaktiv demokratiföreställning med fokus ungas attityd till sin hembygd.
- Landsbygd 2.0 som erbjuder process- och workshopstöd kopplat till föreställningens tema.
- Föreningen Ung i Tornedalen som arbetar med att stötta ungas idéer i kommunerna Pajala, Övertorneå och Haparanda.

Arbetet med ungas delaktighet har koordinerats av kulturenheten i samverkan med Ungdomens hus och skolenheten.

Demokratidag 1

Den 6-7 maj genomfördes Demokratidag 1 där samtliga elever från åk 8-9, 1-3 deltog. För att rymma alla elever delade vi upp grupperna i två dagar. Huvudsyftet med första träffen handlade om att ta reda på hur unga upplever sin tillvaro i hemkommunen och vad de önskar prioritera när det gäller ortens utveckling både vad gäller det dem själva kan göra till vad de anser kommunen bör åtgärda.

Eleverna bjöds inledningsvis på en interaktiv demokratiföreställning genomförd av gycklargänget TrIX där man i föreställningen undersökte ungas syn på Haparanda. Föreställningen följdes av en workshop där processledare från Landsbygd 2.0 fördjupade sig i hur det är att vara ung i Haparanda.

Ungdomarna gav svar på följande frågor:
• Vad innebär det att vara ung?
• Hur är Haparanda idag?
• Vad är engagemang?
• Vad behöver jag för att trivas?
• Hur ser vår drömbild av Haparanda ut?
• Idéer för att göra Haparanda bättre som unga själva kan genomföra
• Idéer för att göra Haparanda bättre som politiker kan genomföra med unga.

Se summerade svar i bilaga.

Demokratidag 2

Ovan frågeställningar lade sedan grunden till Demokratidag 2. Vi valde att genomförda uppföljningen den 11-12 september i samband med kommun- och riksdagsvalet. Arrangemanget genomfördes med hjälp av samma workshopledare som tidigare då vi tror att igenkänning skapar större tillit till processen. Till detta tillfälle valde vi att använda oss av processmetoden OPERA. Metoden är demokratiskt och oavsett storlek på grupp blir alla delaktiga. Samtidigt har metoden en struktur som sorterar en mängd förslag så att man får fram ett antal prioriterade områden.

Eleverna samlades på Ungdomens hus där de delades in i ett antal grupper för att arbeta med frågor rörande skolan, kultur, arbete, hälsa och framtid.

Resultatet från workshopen omvandlades sedan till ett antal åtgärdsförslag som redovisades på lika delar plakat. Två elever från ungdomsrådet hade sedan i uppdrag att ur resultatet förbereda frågor för en avslutande debatt mellan unga och politiker. Debatten arrangerades på torget mitt i staden och blev mycket uppskattad, välbesökt och väl genomförd.

Frågor:

POLITIK – ALLMÄNT (samtliga politiska partier)
1. Idag är det väldigt lite politisk delaktighet mellan unga och politiken och det finns inga ungdomsförbund i kommunen.
Fråga: Vad kommer ni göra dessa fyra år för att nå oss unga?

STRATEGI UTBILDNINGAR (Barn- och utbildningsnämnden + KS)
1. Ett förslag från våra diskussioner var att stärka samarbetet mellan Haparanda och Tornio i Finland när det gäller utbildningar. Samtidigt lyfte ett antal elever att bygg-linjen i Tornio inte håller bra kvalitet i innehåll, material och praktik.
Fråga: Hur säkrar ni att våra utbildningar håller en hög standard även om utbildningen ges i Tornio?

2. Vi profilerar oss som en IT-stad men det saknas IT-data, teknikutbildningar i Haparanda. Det finns heller inga praktikplatser för IT-relaterade utbildningar.
Fråga: Varför är det så här och vad har ni för långsiktig plan när det gäller IT-Teknik-Data i Haparanda.

3. De flesta elever var överens om att vi behöver fler praktiska linjer på gymnasiet, såsom hotell- och restaurang, fordon, turism. Samtidigt är det låg status på de vi har idag där man t ex inom vård- och omsorg anställer outbildad personal för att det är brist på folk.
Fråga: Vilka åtgärder kommer ni göra för att höja statusen på de utbildningar vi har  och vad anser ni om att satsa på fler praktiska utbildningar?

INFRASTRUKTUR (tekniska nämnden + KS)
1. Många upplever Haparanda som en B-kommun vad gäller vägar och gator. Idag kan min morfar inte sa sin rullator utan att riskera att ramla, bilar blir förstörda och det är svårt att cykla, åka skateboard och moppe.
Fråga: Hur kommer ni arbeta för att förbättra vägarna i Haparanda?

2. Vi upplever att alla infrastruktursatsningar ligger i köpcentrumområdet kring gränsen medan stadskärnan glöms bort.
Fråga: Är ni nöjda med det eller vill ni göra något åt det och i så fall vad?

LANDSBYGD – KOMMUNIKATIONER (KS)
1. Förra veckan hade vi klassfest. Då hade en av mina klasskompisar svårt att ta sig till och från Korpikylä in till stan. Det är ett återkommande problem för unga som bor på landsbygden.
Fråga: Att som ung bo kvar i Haparanda är inte så attraktivt om man inte har möjlighet att vara med sina vänner. Hur vill ni lösa det?

2. Många elever lyfter behovet av att öka mobiltäckning, internetuppkoppling på landsbygden som en prioriterad åtgärd.
Fråga: Vilka satsningar kommer göras när det gäller IT och telefoni på landsbygden?

3. Nästan hälften av Haparandas invånare bor på landsbygden.
Fråga: Hur kommer landsbygden prioriteras i ert arbete denna mandatperiod?

VÅRD (Socialnämnden)
1. Många unga upplever en osäkerhet för sig själva och sina anhöriga när det gäller vårdmöjligheter i Haparanda.
Fråga: Vilka prioriteringar kommer ni göra för den lokala vården i Haparanda när det gäller äldrevård? Hur ser det t ex ut med möjlighet till äldreboende i byarna?

Resultat

Ovan arbete utgår från barnkonventionen (ungas rätt att bli hörda) och de ungdomspolitiska målen som är att alla unga mellan 13-25 ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Arbetet äger rum inom en fyra års cykel. Dvs, vi tar avstamp i valåren, arbetar strukturerat i fyra år för att sedan utvärdera och justera arbetsmetoder inför nästa cykel, 2018-2022. Arbetet har även fått en positiv spridning och ligger nu som exempel i Sveriges kommuner och landstings

Förslag till BUN

För att få en ungdomspolitik av betydelse är det av vikt att arbetet sker nämnds-överskridande. Kulturenhetens önskan är att ungdomarnas frågeställningar från debatten behandlas av kommunstyrelsen samt skickas till berörda nämnder med målsättning att ta fram ett antal åtgärder där det går. 

Under hösten 2015 planerar vi nästa Demokratidag där vi önskar att politiken presenterar de åtgärder man kommit fram till i nämnderna. Åtgärderna diskuteras sedan tillsammans med eleverna i grupper där ungdomarna får ge feedback. Bör något ändras eller kompletteras. Dessa åtgärder blir sedan vårt ungdomspolitiska handlingsdokument fram till 2018. Vi har på detta sätt lyckats skapa ett handlingsdokument där ca 300 ungdomar varit direkt delaktiga i resultatet och där vi har ett antal åtgärder vi kan följa upp. 

Utöver detta planerar vi fortsatta workshops med elever en till två gånger om året där olika teman kring demokrati kommer presenteras. Vi kommer vid samma tillfällen återkoppla kring arbetet med åtgärderna så att ungdomarna hela tiden är med i processen. Vi använder teater, musik, film och annat skapande i processen för att öppna upp för samtal. Målsättningen är att arbeta frekvent fram till valet 2018 där vi bland annat kommer jämföra valresultatet 2014 med 2018. Vi kommer utvärdera arbetsmetoderna i dess helhet för att se vad vi behöver justera inför nästa fyra års cykel.

Senast ändrad:
2017-06-21
På dialogguiden.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?